Kolla om du har några släktsjukdomar

Måns Johansson från Svinsta var den allra första patienten på Länslazarettet i Linköping år 1793. Han led av syfilis men det ser ut som om han blev bättre på sjukhuset. Om jag läser journalen rätt.

Förstfödd. Det allra första barnet som föddes på JG Westmans barnbördshus i Linköping 1908 var en gosse vars mor bodde i Elgbosäter i Vårdnäs.

Förstfödd. Det allra första barnet som föddes på JG Westmans barnbördshus i Linköping 1908 var en gosse vars mor bodde i Elgbosäter i Vårdnäs.

Foto: Susanne Hasselqvist

LINKÖPING2016-11-19 20:04

De innehåller inte så många uppgifter i övrigt, de här allra första journalerna som finns i region Östergötlands arkiv. Några år senare har materialet blivit betydligt fylligare.

Prova själv, till exempel på tisdag, 22 november! Arkivet bjuder in alla intresserade till forskarkväll klockan 15–20.

Då går det till exempel att läsa om en stackars före detta piga som pratade oredigt om giftermål och lösaktighet när hon togs in på hospitalet i Vadstena 1893. På fotot ser hon ganska rar ut, och journalen berättar att hon är renlig av sig, men helt oanständig i tal och åthävor.

Regionarkivet innehåller 35 kilometer handlingar, från dåtid till nu – ställda sida vid sida skulle de räcka hela vägen från Linköping till Norrköping. Det finns gott om både kända och helt okända människors livsöden att studera här.

Johan Emil Johansson till exempel, född 1870, som hade en far som drack för mycket, en bror som var idiot och en mamma som var tungsint, enligt journalen från Vadstena hospital. Den berättar att han slet ont som skogsarbetare i Texas i flera år och att han också blev begiven på dryckenskap. Hans obduktionsprotokoll ligger i mappen.

Har alla röntgenbilder

Ellen Keys älskade hushållerska på Strand, Malin Blomsterberg, tog sitt liv i Vätterns vågor 1926. Hon hade faktiskt visat tecken på att må dåligt redan tidigare. Hennes journal från Vadstena länslasarett avslöjar att hon nog närmast kan beskrivas som utbränd.

Men det är inte bara enskilda människors berättelser som lagras i arkivet. Här finns fynd att göra för den som är intresserad av sjukvårdens historia, landstingens beslut, sjuksköterskeutbildningar eller sjukhusträdgårdars planering. Alla röntgenbilder, ultraljud och mikrofilmer som sjukvården producerat finns lagrade här i särskilda klimatarkiv. Mängder med foton finns också, från sjukvårdsutbildningar, från första distriktsköterskans verksamhet i länet och från sjukhusen.

– Vi har många medicinforskare här, säkert ett par gånger i veckan, säger arkivhandläggare Henrik Lind, men också studerande frågar efter handlingarna; privatpersoner, försäkringsbolag, polisen, socialtjänsten och så förstås sjukvården.

Som detektiver

Handlingarna kommer från hela Östergötland men det finns också en del från andra delar av landet, framför allt Småland. Släktforskare söker sitt ursprung, andra söker information om något speciellt som hänt dem, till exempel om de varit barnhemsbarn, de letar förlossningsjournaler eller information om släktsjukdomar. Allt är inte offentligt, handlingar som är yngre än 70 år är oftast sekretessbelagt.

Att söka uppgifter i de här enorma arkiven kräver hjälp. I forskarsalen finns pärmar med register och i arkivets bibliotek finns till exempel alla landstingsprotokoll tryckta och inbundna. Men själva originalhandlingarna måste plockas fram av personalen.

De är lite av skattletare och detektiver, och deras förtjusning när de kan lösa en gåta eller hitta ett svar är oerhörd.

– Vi försöker hjälpa till med allt som är möjligt att leta fram, säger Margaretha Rehnberg som är arkivarie. Ibland går det snabbt, men vissa saker tar förstås längre tid. Kanske upp till en månad.

Ni ger inte upp?

– Inte i första taget, säger Pia Wilhelmson Nord. Vi ser ju nyttan och glädjen med det vi lyckas ta reda på. Och vi hittar oftast det vi letar efter, om det överhuvud taget existerar.

Regionarkivet

Finns på Roxtorpsgatan 9 - kör mot Tornby V från Tornbyvägen.

Öppet 9–15 alla vardagar.

Innehåller 6 000 kvadratmeter arkivlokaler.

Inrymmer 35 kilometer handlingar i två våningar, totalt 14 arkivrum i olika storlekar.

De tidigaste journalerna är sorterade kronologiskt.

På 1840-talet började arkiven läggas upp alfabetiskt.

På 1920-talet upprättades register till arkiven.

1967 slog personnumren igenom.

Från 2008 är i princip all information digitaliserad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om