När man kommer till Berga centrum märker man genast att många människor rör sig mot och från Solvändan.
På torsdagen vet alla vem som dog. Vi hade besökt Berga även på onsdagen efter dödsskjutningen. Då mötte vi många yngre som var upprörda, fundersamma och ledsna. Nu hade händelsen sjunkit in i invånarnas medvetande. Kvarteret andas sorg.
På gräsmattan vid den korta gatan, där offret träffades av kulor och föll, ligger blommor, ljus, en nalle och flera bilder. Bilder på den unga mannen som dog. Ljusen på marken bildar offrets namn: Abdimalik.
Hundratals personer kommer för att se platsen, lämna blommor, beklaga sorgen till familjen, men också för att prata. Många gråter. Vid platsen hörs lågmäld musik.
Familjen har bott i Berga i 13 år och alla känner dem. Abdimaliks pappa pratar med många och pratar också med oss.
– Alla här, både yngre och äldre, kände min son. Han är uppvuxen i Berga, han var bara sju år när vi flyttade hit, berättar Liban Mohamed.
Abdimalik var känd av polisen sedan tidigare men Liban Mohamed vet inte varför hans son blev beskjuten och han vet inte heller vem som gjorde det. Enligt pappan försökte sonen få ordning på sitt liv. På onsdagen kom sonen hem från Örebro där han varit ett par dagar. När han kom hem bytte han kläder och gick ut. Han tog samma gata som vanligt när han gick ut.
– Enligt ett vittne kom en person gående emot min son och sköt honom. Eftersom min son inte hade börjat springa iväg tror jag att han inte kände den personen, berättar pappan.
– Min släkt ringer från Somalia och undrar hur det här kan vara möjligt. Vi flydde från kriget i Somalia och nu blev min son mördad här. Man förstår när folk dör i ett krig. Men man förstår inte att något barn kan bli mördat i ett land där det inte är krig. Vi alla måste hjälpas åt för att stoppa det här vansinnet. Låt min son vara det sista barn som har mördats i Linköping, och i hela Sverige.
Han vill gärna att alla människor samarbetar med polisen och hjälper till. Och inte bara för att hitta den skyldige.
– Vi måste stoppa mördandet bland unga människor. I går dog min son. Om vi inte stoppar det kan någon annans barn bli mördat snart. Ingen vill ha det så. Jag vill fortsätta att bo i Berga och i Linköping. Jag har två yngre barn som är födda här och de älskar den här staden.