Högriskpatient på väg till US

En patient med diagnostiserad lassafeber är på väg till Universitetssjukhuset.

US:s högriskavdelning har två separata intag bredvid varandra. Här vårdas nu den lassafebersmittade kvinnan.

US:s högriskavdelning har två separata intag bredvid varandra. Här vårdas nu den lassafebersmittade kvinnan.

Foto: Mikael Svensson

Linköping2016-04-01 13:01

Det handlar om en svensk kvinna som smittats med lassavirus under en vistelse i Västafrika och som har vårdats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg fram till i dag.

– Det här är första gången lassafeber har diagnostiserats i Sverige. Ett fåtal fall har diagnostiserats i Europa men det är mycket ovanligt, säger Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen.

– Lassafeber är inte av samma klass om ebola, men det är definitivt en av de farligaste infektionssjukdomarna. Smittsamheten är dock inte så hög. Den smittar framför allt från gnagare till människa, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten

Blödarfeber

Lassafeber är en blödarfeber som orsakas av lassaviruset. Namnet kommer från staden Lassa i Borno, Nigeria, där sjukdomen först upptäcktes 1969.

De klassiska symtomen är hög feber de första dagarna följt av halsont, slemhinneblödningar, huvudvärk, buksmärta, illamående med mera. Den som har diagnostiserad lassafeber ska vårdas med högisoleringsvård.

Sjukdomen smittar mycket sällan mellan människor och när det har hänt har det varit under vård av patient när personlig skyddsutrustning inte har använts.

Smittan är inte luftburen och sprids inte ute i samhället vid vanliga sociala kontakter eller från personer som är smittade, men inte har fått symtom. I sjukvården kan smitta ske vid kontakt med kroppsvätskor från person som har utvecklat allvarliga symtom.

Sjukdomen sprids till människan via gnagare och det uppskattas att den drabbar mellan 300 000 och 500 000 människor årligen, med ungefär 5 000 dödsfall varje år.

Smittsamma kroppsvätskor

US: smittskyddsläkare Britt Åkerlind vill inte säga mer om den aktuella patienten i nuläget.

– Region Östergötland har fått en förfrågan om att ta emot patienten för högisoleringsvård utifrån smittskyddsaspekter och vi ser det som viktigt att ställa upp med den nationella resurs som finns här, säger Britt Åkerlind.

– Allmänt behandlar vi vid högriskenheten symtom som är förenliga med viral, hemorragisk feber. Sammantaget handlar det om sjukdomar där framför allt blod, men även andra kroppsvätskor, är smittsamma.

Isolera smittade prover

Linköping har Sveriges enda högisoleringsenhet med kapacitet att vårda patienter med svåra, smittsamma sjukdomar, som exempelvis ebola.

Två personer i taget kan intensivvårdas i varsin sal. En tredje sal kan göras om till laboratorium för att isolera smittade prover från övriga sjukhuset. Personalen bär dubbla plasthandskar, gummistövlar, vätskeskyddad dräkt och huva med övertryck dit filtrerad luft blåses in. Kläderna tas på innan personalen passerar en inre sluss, innan de kommer in i vårdsalen.

Högriskenheten har ingen fast stab eller enskild chef, utan sätts ihop med personal från ett antal andra avdelningar: infektion, intensiven, anestesi, röntgen, laboratorier, ambulansen med flera.

I nuläget behöver den aktuella patienten inte intensivvård.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om