Vakta en väska eller spana en stund efter poliser kanske verkar som helt ofarliga uppdrag för en tonåring. Men uppdragen kommer att accelerera och ungdomen får svårt att backa ur, beskriver Jessica Ljung, kommunpolis.
I gängkriminellas strategi ingår att locka med enkla uppdrag som inte alls verkar brottsliga, och belöningen är pengar.
– Ingen förälder kan luta sig tillbaka och säga att det här är inte ett problem för mig, säger Jessica Ljung, kommunpolis i Linköping.
Nu larmar polis och säkerhetsanställda i kommunen: Alla vuxna i samhället måste gå samman. Det är ingen enskild händelse som nu gör att de väljer att gå ut och varna om gängens pågående rekrytering. Det är den sammantagna situationen.
– Vi ser nu att rekryteringen av unga pågår i alla samhällsklasser, i alla bostadsområden, även på landsbygden, säger kommunpolis Jessica Ljung.
– Vårt budskap nu är: Det här kan inte bara skolan, socialförvaltningen och polisen hantera. Det här måste hela samhället engagera sig i, det är ett samhällsproblem, säger Lisa Norrbin, säkerhetsstrateg i Linköpings kommun.
– De kriminellas syfte med att rekrytera barn och unga är att skaffa sig utförare. Barnen blir deras arbetskraft, kan man säga. Det är mycket stor bredd på uppdragen som behöver göras. De kriminella kollar av: Vilken nytta kan vi ha av just det här barnet? Det är viktigt för dem att rekrytera brett, de behöver barn av alla etniciteter, från alla samhällsklasser, i alla bostadsområden, säger kommunpolis Jessica Ljung.
VARNA 10-12-ÅRINGAR
Metoderna när nätverkskriminella rekryterar barn har förändrats och varningstecknen ändras också, säger Jessica Ljung och kollegan Elin Claesson. Som vuxen kan det vara svårt att tolka och veta vad man ska göra. Rådet från polisen:
– Lägg pusslet om ditt barn! Du som vuxen måste skaffa dig insyn och kontroll i barnets liv, säger kommunpolis Elin Claesson.
Samverkansgruppen av poliser och kommunens säkerhetsanställda riktar nu sin uppmaning till föräldrar och alla andra som kommer i kontakt med barn: Ta ”Gängsnacket” med barn som du har i din närhet.
– Vi ser att rekryteringen går ned i åldrarna. Det är viktigt att man tar det här snacket med barnen tidigt. Med ”tidigt” menar vi redan när barnen är 10-12 år, säger Roger Lönnqvist, säkerhetsansvarig på socialförvaltningen.
”Gängsnacket” är ett informationsmaterial från polisen och länsstyrelsen.
Gängsnacket. Ett informationsmaterial om varningstecken och hur man pratar med barn. Finns i pappersversion och digitalt.
SÅ LOCKAS BARNEN
Kriminellt aktiva äldre ungdomar söker upp barnen där barnen finns, beskriver poliserna och kommunens medarbetare som vi pratar med. De hänger vid aktivitetsparker i bostadsområdena, kring skolor, vid fotbollsplaner där barn tränar på eftermiddagar. De tar en första kontakt, snackar och verkar schyssta, bjuder på lite godis, betalar för en pizza.
– Det börjar med bekräftelse, barnet kan få en känsla av att vara lite ”utvald” av de här personerna. Flickan eller pojken kanske inte ens förstår att hon eller han nu blir en del av ena sidan i en kriminell agenda, säger kommunpolis Jessica Ljung.
Snart kan barnen bli tillagda i olika grupper i olika sociala forum – utan att de kanske inte riktigt vet vem som bjöd in dem. I chattgrupperna läggs uppdragen ut – jobb som kriminella personer vill ha utförda och där betalningen är pengar.
UPPDRAGEN BLIR FARLIGARE
Uppdragen kan först verka enkla och inte alls kriminella: Vakta en portuppgång och rapportera om någon kommer. Förvara en väska tills den hämtas av någon, eller flytta en väska mellan adresser. Sitta och hålla utkik på en plats och varna uppdragsgivaren om fältare eller poliser närmar sig. Gå på en rättegång i tingsrätten och sedan berätta för uppdragsgivaren vilka som var där eller vad som sades.
Kommunpolis Jessica Ljung upprepar flera gånger: Att vakta en väska eller närvara vid en rättegång kommer inte att vara det enda som barnet förväntas utföra.
– Det här accelererar. Fortsatta uppdrag kan vara att förvara ett vapen. Förvara eller sälja narkotika. Eller att skjuta ihjäl någon. Uppdraget kan alltså bli: Du ska mörda den här personen åt oss, säger Jessica Ljung.
MYTERNA OM VEM GÄNGEN VILL HA
Tror du som vuxen att gängkriminella grupperingar bara är ett problem i områden som är mer socialt eftersatta? Du har fel.
– Det är minst lika, eller kanske till och med mer intressant för kriminella gäng att rekrytera barn och unga i mer socialt stabila områden, som Ekängen, Vikingstad, Malmslätt, Rappestad. Sådana områden där polisen mer sällan syns och kontrollen är mindre, säger kommunpolis Elin Claesson.
Tror du att det bara är pojkar som lockas av de kriminella grupperingarna och som är intressanta för dem att rekrytera? Du har fel igen.
– Även tjejer är väldigt eftertraktade för uppdrag. Få vuxna misstänker att en ung tjej har något olagligt i väskan som hon bär på eller att hon gör något brottsligt när hon hänger ute, säger säkerhetsstrateg Lisa Norrbin.
Det är enligt lag numera brottsligt att involvera barn i kriminella handlingar. Så barn som rekryteras är brottsoffer, understryker Lisa Norrbin, säkerhetsstrateg och Jessica Ljung, kommunpolis.
FEM VARNINGSTECKEN
Föräldrar och andra vuxna ska ha känselspröten ute och gå på sin magkänsla, säger de poliser och säkerhetsanställda i kommunen som vi pratar med. Om något känns konstigt eller verkar märkligt som barnet gör eller säger – gå vidare och kontrollera det.
Det kan handla om att barnet är ute mer, verkar byta kompisar, inte längre vill gå på träningar eller andra aktiviteter som vanligt, eller verkar ha mer pengar. Pengar är en nyckel, säger kommunpolis Jessica Ljung.
– Det finns inga barn som normalt sett får pengar från andra, utom från vårdnadshavare. Så om barnet plötsligt har pengar, var kommer pengarna ifrån? Om barnet kommer hem med nya kläder och säger att man har ”bytt med en kompis”, är det normalt? Kolla upp saker, säger Jessica Ljung.
Polisen, skol- och socialpersonal har sett hur en del barn ofta skippar skollunchen och istället delar på en Foodora-bil som kommer med pizzor.
– Det handlar alltså om hundra-hundrafemtio kronor per lunch för barnet. Var kommer sådana pengar ifrån? säger Elin Claesson.
SKOLA OCH FRITID SPANAR
Jens Eriksson, säkerhetssamordnare vid utbildningsförvaltningen, berättar att informationsmaterialet ”Gängsnacket”, som tagits fram av polisen och länsstyrelsen, nu har spridits till personal i alla skolor från mellanstadiet och uppåt i Linköping.
– Vi gör vår personal medveten om signaler och tecken. Det här är viktigt, särskilt i de områden som tidigare inte haft så stor erfarenhet av ungdomskriminalitet, säger han.
– Man har sin magkänsla att gå på, och har man också den här kunskapen om hur rekrytering till kriminalitet går till, då har man andra glasögon på sig och tar det på större allvar.
"Föräldrar, gå ut och prata med era och andras barn vid fotbollsplaner och fritidsaktiviteter", uppmanar Roger Lönnqvist, säkerhetsansvarig vid socialförvaltningen."Jag tror att många barn idag saknar den vuxenkontakten", säger han.
Även inom kultur- och fritidssektorn är personal numera bättre informerad och mer uppmärksam på tecken på att barn är på väg in i, eller redan aktiva i kriminalitet, beskriver Claes Lauritsen, säkerhetssamordnare vid kultur- och fritidsförvaltningen.
– De kriminella är ju som en stor företagskoncern kan man säga, med mängder av uppgifter som måste utföras för att hela deras system ska fungera, och de vill använda barn.
"SKÄMS INTE, SÖK HJÄLP"
Poliser och kommunanställda kan inte ensamma stoppa inflödet till kriminella gäng, säger samverkansgruppens deltagare. Föräldrar, andra vuxna och resten av samhället måste hjälpa till att stoppa rekryteringen av nya barn och unga som gängkriminella vill suga in i sin verksamhet.
Alla understryker: Var inte rädd för att söka stöd och hjälp.
– Man ska komma ihåg att det numera enligt lag är brottsligt att involvera barn och unga i kriminalitet. Alltså är ett barn som utsätts för rekrytering ett brottsoffer. Barnen och deras familjer ska få stöd och hjälp, säger säkerhetsstrateg Lisa Norrbin.
Kriminella personer går på jakt efter barn i socioekonomiskt stabila områden i Linköping. Det tjänar deras syften, beskriver Elin Claesson, kommunpolis. Här med Claes Lauritsen, säkerhetsansvarig vid kultur- och fritidsförvaltningen och Jens Eriksson vid utbildningsförvaltningen.
Poliser kan hålla orossamtal med barn som närmat sig kriminalitet. Inom kommunen finns stöd att få hos brottsförebyggande gruppen, Råd och stöd eller avhopparverksamheten.
– Man kan som förälder känna oro, eller en obefogad skam, för att söka hjälp angående sitt barn. Men de känslorna får komma i andra hand nu. Det här gäller barnen, säger kommunpolis Jessica Ljung.
Säkerhetsstrateg Anders Netin säger att ingen förälder ska känna sig rädd att vända sig till socialförvaltningen med oro för ett barn med misstänkt kriminalitet:
– Man blir inte ifrågasatt som förälder om man gör det. Man blir sedd som en ansvarstagande förälder.