Ett typiskt fel kan vara att det på vinden inte finns brandcellsavskiljande väggar mellan husen eller att väggarna inte är tillräckligt täta så att brand och brandgaser kan sprida sig vidare. Även brandgaserna kan vålla stor skada och riskerar att sprida branden vidare. Svenska byggregler har länge krävt att en brand i en lägenhet inte ska sprida sig snabbare än 60 minuter till intilliggande lägenhet. Spridningen kan få förödande konsekvenser.
– Att brandskyddet är bristfälligt mellan bostäderna är grundproblemet vilket gör att det kan gå väldigt fort. I värsta fall en väldigt snabb brandspridning och att det kan sprida sig i hela radhuslängan. Vi har sett flera exempel på allvarliga radhusbränder i Sverige genom åren och därför gör vi nu den är insatsen, säger Johannes Nordberg på räddningstjänsten i Östra Götaland (RTÖG).
Bakgrunden är beslut om inventeringar i andra delar Sverige – bland annat Uppsala – där man upptäckte flera brister. Räddningstjänsten har identifierat 8 000 radhusbostäder i Linköping och Norrköping som ska inventeras. Inventeringarna i Östergötland påbörjades 2015 och av de 8 000 bostäderna har man nu undersökt cirka 5 000. Hustyperna finns förstås även på andra platser i länet.
– Det handlar om radhustyper som vi måste inventera för att se vilka generella brister de har. Planen är att inventera samtliga men det är många års arbete. Därför skickar vi ut information om brandskyddet till berörda fastighetsägare i takt med att vi utför inventeringen, säger Johannes Nordberg på räddningstjänsten i Östra Götaland (RTÖG).
– Vi vill hjälpa fastighetsägarna att stärka brandskyddet. Husägare i Linköping har nu efter sommarens inventering fått information om åtgärder som bör vidtas, beroende på vilken hustyp de har.
Hur vanligt är det att brandskyddet brister?
– Vi är inte färdiga ännu, men Uppsalas inventering visade att cirka 50 procent av beståndet hade brister. Det är också vanligt att ett radhus har flera brister.
Är någon särskild generation av hus extra utsatt?
– Det är vanligare att det brister i hus från 60–80-talet, men vi upptäcker även fel i 90-talshus och i enstaka fall även i ganska nybyggda hus. Man kan till exempel ha dragit kablar genom brandavskiljande väggar, säger Johannes Nordberg.
Vilket ansvar har ägaren?
– Enligt lagen är ägaren är ansvarig för att brandskyddet är skäligt. Vi har tittat på de fall som har testats rent rättsligt i andra delar av Sverige, där man har förelagt fastighetsägare att stärka skyddet. Vi gör bedömningen att de att de åtgärder som vi rekommenderar stämmer överens med de besluten.
Inventeringarna är kostnadsfria, men radhusägaren står för åtgärderna. Erfarenhet från andra regioner visar att bristerna i snitt kostar cirka 20 000–30 000 kronor att åtgärda. I informationsbreven från räddningstjänsten framgår bland annat att man vill att bristerna är åtgärdade inom två års tid. Flera husägare som redaktionen har talat med tycker att informationen har kommit plötsligt.
– Det förstår vi och därför går vi ut och informerar. Man kanske inte förväntar sig att något är fel när man har köpt ett hus. Men vi tror ändå att de flesta är måna om sitt och om grannarnas brandskydd. Tyvärr ser det ut som det gör i radhusen och då är det viktigt att fastighetsägarna får veta det, säger Johannes Nordberg.
Han understryker att breven inte är tvingande.
– Det är information och starka rekommendationer. Får man information om att vi har upptäckt brister så tycker ju vi att det är viktigt att man åtgärdar dem. Det hoppas vi att de gör, säger han.
Inventeringen är gratis, men om husägaren inte vill släppa in räddningstjänsten så beslutar man i dagsläget inte om en tvingande tillsyn.
– Tvåårsperioden som vi har angett är en tid som vi tycker att man ska förhålla sig till. Vi tycker att det är en rimlig tid. I dagsläget tar vi inga beslut om tillsyn. Vi fokuserar på inventeringen. Vill man inte släppa in oss så måste man inte. Vi tror ändå att de flesta är måna om sitt brandskydd, säger Nordberg.