Videon är inte längre tillgänglig
Monica Roselius trodde på allvar att hon läste fel när hon häromdagen läste att Vallarondellen ska bort. Rondellen som hon, hennes man Staffan, och medlemmar i aktionsgruppen Alternativ Stad, protesterade och demonstrerade emot i början av 1970-talet.
– Hade det inte varit 12 februari hade jag trott att det var ett aprilskämt, säger hon.
Det var faktiskt Monicas förtjänst – en del 70-tals politiker i Linköping skulle säga, fel – att Linköpingsborna överhuvudtaget fick nys om att kommuntopparna i staden planerade en led tvärs genom Vallaskogen.
– Jag skrev en insändare i Corren och protesterade mot bygget av Brokindsleden och fick svar från Erwin Gräff, stadsarkitekt i Linköping, berättar Monica.
Det han berättade för Monica var att det var för sent att stoppa Brokindsleden. Däremot, kunde han tipsa, höll bygget av en annan led på tråckla sig fram genom de kommunala beslutslagren. Utan att medborgarna hade en aning. Det var Vallaleden.
– Han var rätt gammal då så han vågade väl gå mot strömmen, gissar hon.
Tipset fick Monica och hennes man Staffan att agera. Så småningom var det flera små grupper – som från början haft lite olika fokus – som slog sig ihop och bildade gruppen Alternativ stad. Fokuset låg på att stoppa Vallaleden. Någon rondell var det ingen som pratade om då.
Förutom aktionsgruppen så var koloniägare och Valla ponnyklubb involverade i protesterna. De gav inte politikerna en lugn stund. Det var protestmarscher, både till fots och till cykel. Det var flygblad som delades ut och det var vykort som spreds till allmänheten.
– Det som var så kul var att det var alla sorter människor. Gamla, unga och allt från moderater till SKP, som ju var vänster om vänster. Det var dåtida kändisar och kulturpersonligheter som Lasse Knapp, Berit Hyland och Dagny Cnattingius, berättar Monica.
Vi sitter och pratar på Dahlbergs café i Gamla Linköping. En bit härifrån ligger det som länge kallats norra Europas största rondell.
Glädjen stor när kommunfullmäktiges ordförande Harry Nylund (S) – 1974, på trappan till stadshuset – meddelade det uppvaktande protesttåget att fullmäktige beslutat att lägga Vallaleden is.
Vallaleden frös långsamt ihjäl. Folkomröstningen 1989 tog definitivt död på den.
Men då, i början av sjuttiotalet, var det bara glädje hos alla dem som – med folkliga protester – lyckats stoppa Vallaleden. Inte anade de att det kort därefter skulle dyka upp en joker i leken. Nämligen Vallarondellen. Ingen hade hört talas om den och bygget av den gick inte att stoppa trots idoga protester.
Än i dag finns det nog en och annan som misstänker att Vallarondellen byggdes för att Linköpings styrande politiker så småningom skulle kunna "häkta" på en trafikled. För varför ska man ha en stor rondell om det inte finns någon väg?
– Tänk att få rätt efter så många år. Vi tyckte den var onödig då och den är lika onödig nu, säger Monica Roselius. Hon är glatt överraskad och nyfiken på den lösning som ska ersätta den.
Hon skrattar när hon minns den tjänsteman på dåtidens samhällsbyggnadsförvaltning som viftade bort den projekterade Lambohovsleden, som skulle vara en ersättning för Vallaleden, med orden: Folk vill inte köra en sån omväg!
Så här i backspegeln kan man konstatera att han hade lika fel som de som beslutade om rondellen, tycker Monica och Staffan.