– EU-parlamentet är vårt andra, nationella parlament. Om vi är missnöjda med hur svenska riksdagen sköter sig, då ska det mycket till innan vi struntar i att rösta. Men i EU-valet så verkar vi tänka annorlunda. Känslomässigt och kunskapsmässigt skiljer sig vårt beteende en del åt, konstaterar Björn Kjellström, informatör, på EU-parlamentets kontor i Sverige.
Hans jobb är att kommunicera och informera om EU-parlamentets roll, och om beslut som fattas i parlamentet. Kontoret består av tjänstemän som ska arbeta partipolitiskt oberoende.
– Man tänker kanske inte på att cirka hälften av kommunfullmäktiges beslut handlar om EU-regler. En tredjedel av riksdagens lagstiftning handlar om implementering av EU-beslut. Det är en stor del av vår vardag och vårt lands regelverk. Därför är det förstås viktigt att man går och röstar.
Det finns en ny oro för att det demokratiska systemet är hotat. Bland annat nämns ofta Rysslands inblandning i olika nationella val, och så kallade trollfabriker som aktivt jobbar för att påverka enskilda personer och grupper via internet.
– Vi menar att det är extra viktigt att rösta den här gången. Populism, falska nyheter, trollfabriker och påverkansförsök har som syfte att destabilisera våra demokratier som vi känner dem. Valet är inte bara sakpolitik. Det handlar om att stå upp för vårt politiska system och våra demokratiska rättigheter, säger Björn Kjellström.
EU-kritiken bruka ofta gå ut på att EU lägger sig i detaljer. Björn Kjellström vänder gärna på det:
– Är EU verkligen en jättestor byråkrati? Kanske inte. EU beskylls ofta för detaljstyrning. Men den styrningen kan leda till mindre administration. I stället för 28 standarder på brödrostar, så räcker det med en. Det minskar byråkratin, förenklar regelverket för företagen och stärker konsumentskyddet.
Nu lägger EU-parlamentets nationella kontor kraft på att få ungdomar att rösta. Erfarenheten från Brexit-omröstningen i Storbritannien är att det fanns en grupp yngre väljare som inte röstade.
Hur ska man öka valdeltagandet och intresset för EU-parlamentet?
– Utbildning på högstadiet och gymnasiet är den enskilt viktigaste kraften på sikt. Som det är nu är det totalt sex timmars europa-orienterad undervisning i högstadiet och gymnasiet. Det är för lite.
Om man nu, dagar före valet, vill förse sig med kunskap – hur gör man?
– Följ medierna, följ tv-debatterna, läs tidningarna. Det saknas inte information.
ulrik.svedin@ostmedia.se