Vitt, vitt så vitt Milo kan se

Vitt, vitt, vitt, allt går i vitt så vitt man kan se. Och med en fyraåring i huset måste det målas vitt lite då och då och både här och där.

Beredda. De gröna fotbollsskorna står beredda till stordåd vid Levis säng. Det är match i kväll.

Beredda. De gröna fotbollsskorna står beredda till stordåd vid Levis säng. Det är match i kväll.

Foto: Jörgen Auer

Ledberg2016-05-04 10:32

Hemma hos familjen Reinhed i Ledberg är det fullt hus och fullt ös. Familjens fem barn har ofta kompisar hemma och då är det bra att det vitmålade stenhuset, nära nog nybyggt då familjen flyttade in 2008, är stort. 236 kvadratmeter i två plan med barnens sovrum på det övre. Dessutom har äldsta barnet, 19-åriga Alicia flyttat ut i eget sovgemak i en sidobyggnad.

Men tillbaka in i stora huset där en besökare möts av musik i hallen. Inte så att Mattias som släppte en skiva i fjol lirar gitarr när man kommer. Nej, men man möts av ett gammalt piano och en gitarr.

Det gamla pianot har funnits väldigt länge i Mattias släkt.

– Morfars syster spelade psalmer på det, minns jag.

– Gamla grejer är väldigt kul, säger Anna.

Jo, det märks i huset.

Det är ingen lögn att påstå att det är Anna som svarar för inredningen i hemmet. Hon har alltid haft intresse av inredning, färg och form fick hon sig till livs när hon utbildade sig till make upartist. I dag är hon förskolechef och äger två förskolor – en i Ullstämma och en i Hackefors. Inredningsintresset odlar hon hemma förstås. Och hon älskar uppenbarligen vitt. Och kuddar.

– Jag hänger mest med och applåderar, säger Mattias.

Egentligen har de inte behövt göra så mycket med huset. Det var redan bra när de flyttade in. Rejält byggt med tjocka stenväggar. Gott och varmt. Tryggt.

Några gamla koffertar i stål pockar på uppmärksamhet. Den ena röd, den andra vit, nej svart! Den svarta i hallen rymmer familjens samlade förråd av gympadojor. Den röda är för tillfället tom. På båda locken står vem de har tillhört: G. Harry Asp. S M F. Suede Göteborg. SMF står för Svenska missionsförbundet. Mattias morfar, Gustav Harry Asp, var missionär i Afrika.

Mer gammalt finns i byråar, stolar, bord. Lite varstans. Ett gammalt verktyg. Det mesta hittat och köpt på loppis av Anna.

– Och det ska synas att det är gammalt och nött. Patinan ska inte målas över.

Måla över måste man dock när fyraårige Milo har varit framme med penna och ritat på väggarna. Det sker lite då och då. Under mitt besök upptäcks ett konstverk bakom dörren in till brorsan Levis rum.

I det senare strålar som ett grönt sken. Det kommer från Levis fotbollsskor som prydligt och nyputsade parkerats bredvid sängen. Elvaåringen spelar i Vreta kloster och har match i kväll.

16-årige Isak spelar också. Men inte fotboll. Han går i pappas fotspår och har musik som intresse och hobby och lär sjunga gudomligt bra, enligt hans stolta föräldrar.

– Det är han som mest använder pianot i hallen. Där brukar han spela Winnerbäck så det dånar i huset, säger Mattias och ler stort, musiker som han är, singer songwriter som släppte en skiva 2015 och som nyligen släppte en ny singel och till hösten kommer med ett album.

Mattias har en dröm att kunna leva på musiken, men har inte nått dit. Än är bäst att säga eftersom han hoppas och håller på att färdigställa en studio vägg i vägg med Alicias sovgemak.

Alicia har som mamma Anna och lillasyster Tindra mest ägnat sig åt ridning som fritidssyssla. Men familjen har sedan någon månad ingen häst längre.

– Tyvärr är det så, säger Anna och klappar om Daisy i stället. Hunden ligger och slöar i mattes favoritfåtölj, men förflyttar sig snart till den varma och goa soffan och gör hundkompisen Abbie och katten Tarzan sällskap. De ser ut att ha det "gött" när nu också solen letar sig in genom de många fönstren i det gemensamma köket/vardagsrummet.

– Det har gått åt några omklädningar, men min pappa är gammal tapetserarmästare, säger Mattias som själv har arbetat med försäljning och marknadsföring och gör så än, men nu som konsult.

Med fem barn har Anna och Mattias fullt upp. Skjutsningar och hämtningar än hit, än dit. Men sedan Alicia tagit körkort har hon också, villigt, tagit del i det jobbet.

Många barn innebär också många kompisar. Som hälsar på, äter, kvällshänger och kanske även sover över. På övervåningen finns ett allrum som blivit tonårshäng.

– Vi lever i någon form av organiserat, kärleksfullt kaos säger Anna och berättar att familjen brinner för hästsport, musik, mode, heminredning, resor och skidåkning i fjällen.

Familjen har bott i Ledberg sedan 2008. Kom dit närmast från Ljungsbro. Men Mattias och Annas vägar korsades i i Stockholm.

– Jag är uppvuxen i Tyresö och var van vid ett helt annat tempo innan jag flyttade till Östergötland, säger Mattias och jämför:

– Att komma ner hit kändes lite som att börja jobba halvtid.

I den halvtidskänslan lever famijen Reinhed varmt och gott.

Närmast på tur står att göra färdigt musikstudion.

– Sedan har jag alltid haft en dröm om ett växthus. Ett sånt där med tegel nedtill, säger Anna.

– Och poolen måste iordningställas, fyller Mattias på.

– Jag funderar på ett hönshus. Kanske blir det ett så småningom, tänker Anna högt och låter blicken glida ut på baksidan.

Mot poolen, trädgården och grannens lada där solen brukar ha sin nedgång.

Familjen Reinhed

Mamma: Anna, förskolechef.

Pappa: Mattias, konsult, musiker.

Barn: Alicia, 19, Isak, 16, Tindra, 13, Levi, 11 och Milo, 4.

Hundar: Daisy och Abbie.

Katter: Tarzan och Skrållan.

Bor: I ett vitt stenhus i Ledberg.

På gång: Poolen ska iordningställas, ett växthus är en dröm och hönshus ett kanske.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!