Omgiven av drygt 1 400 officerselever tittade överbefälhavare Micael Bydén på när arméns olika vapensystem och dess verkan på olika mål visades upp i Kvarn nyligen.
– De som satt här är försvarets framtid, sa han när förevisningen var slut och konstaterade samtidigt att de behöver bli fler.
2022 hade Sveriges försvarsmakt 9 500 yrkesofficerare och drygt 5 000 heltidssoldater och sjömän.
Hur mycket vill ÖB att det antalet ökar med?
– Vi håller på och bereder ett underlag nu som är i nästa råd till försvarsberedningen och de underlag de tar fram. Då kommer vi peka på dels bemanningsmässigt var vi ska vara någonstans och inte minst kring värnpliktiga för att kunna fylla våra krigsförband. Vi har beslut för att gå mot 8 000 värnpliktiga. Men vi kommer uttrycka att vi kommer behöva 10 000 värnpliktiga fram till 2030, säger Micael Bydén.
För att det behovet ska kunna uppfyllas behöver försvaret mer pengar. 2022 hade Sverige en försvarsbudget på 76,6 miljarder kronor. Vilket motsvarar 1,2 procent av BNP.
Hur mycket mer pengar behövs?
– Den plan som ligger är att vi kommer passera 100 miljarder de kommande åren. Och vi har en prognos att gå mot det dubbla 2035. Det här är en verksamhet och en satsning från politiskt håll som saknar motstycke i modern historia. Det kommer med höga krav, stort ansvar och väldigt höga förväntningar. Det ska vi leverera nu de kommande åren. Men för det krävs de politiska besluten, säger Bydén.
En dubblering av försvarsbudgeten till 150 miljarder kan ses som mycket. Som jämförelse uppskattas kriget i Ukraina kosta runt 40 miljarder kronor om dagen. Summor som även överbefälhavare Bydén finner hisnande.
– Den konsumtion av systemmaterial och inte minst människoliv, som det inte går att sätta ett pris på, är till en nivå som vida överstiger det vi har tittat på i planer och det vi har förväntat oss, säger han.
På fältet bakom oss inspekterar officerseleverna vilka skador de olika vapensystemen gjort på de olika målen. Tittar på vilka skydd som hade kunnat rädda dem i krig.
Hur ser man som överbefälhavare på att de vapensystem vi sett syfte är att döda människor?
– Så här är det. Vår organisation är till för att försvara det här landet och vi ska försvara det mot väpnat angrepp den dagen det skulle ske. Det är också personal som är beredd att offra livet för att göra det här. Det är den här typen av verkan som du har tittat på idag som vi både tar fram och behöver för att kunna stå emot det vi ser idag, säger Micael Bydén och blicken i hans ögon blir något mer bestämd innan han fortsätter:
– Titta på vad som händer i Ukraina. Det vi har sett idag är något man ska se kontinuerligt, som bara pumpar på och händer dag efter dag vecka efter vecka. För vi förbereder oss för motsvarande delar och det är miljöer och situationer som man knappt kan föreställa sig.
Hur avskräckande är Sveriges försvar i dag?
– Så här långt kan vi konstatera att vi har 200 år av fred bakom oss. Det säger någonting. Det vi har pratat om tidigare, då har det handlat om att ha en tröskeleffekt som gör att man väljer att inte komma hit. Nu pratar vi avskräckning, men vi gör det också i skenet av att bli medlemmar i Nato. Då blir avskräckningsuttrycket och begreppet mycket tydligt. Vi kommer öka avskräckningsförmågan i Nato med vårt medlemskap, vi gör Nato bättre och vi kommer få en tydlig garanti vad gäller säkerhetsgaranti, säger Micael Bydén.