Den 1 februari låste jag upp dörren till Vadstenaredaktionen, som från och med nu skulle bli min nya arbetsplats. Som flera av er säkert läst har Östgöta Media genomgått en stor omorganisation, där en lokalredaktör för Vadstena är en av de nya satsningarna.
40 timmar i veckan befinner jag mig i stan, antingen på redaktionen vid Stora torget eller ute på jobb. "Blir det inte ensamt?" frågar en del. Svaret är nej. Det finns så mycket att lyfta fram att ensamhetskänslan sällan existerar. Tack alla Vadstenabor för era nyhetstips och er vilja att berätta.
När jag nu ska summera det gångna året visar det sig vara svårare än jag trott. Efter en titt i arkivet konstaterar jag att det nästan är omöjligt att välja vilka artiklar som är mer värda att lyftas fram än andra – varje nyhet betyder ju olika mycket för olika läsare.
Så, för att göra det enkelt för mig har därför plockat fram de tre reportage som jag kommer att bära med mig från 2016. Jag hoppas att du samtycker.
* Årets mest hjärtskärande. Det var när jag en fredagsförmiddag träffade Vadstenabon Bitte Fredriksson, som 2011 miste yngste sonen i en bilolycka. Hon berättade i detalj hur polisen letade upp henne på jobbet för att berätta vad som inträffat och hur händelsen påverkat hennes liv. Personligen är jag oerhört tacksam över att jag fick lyssna på Bittes historia och för att jag fått återberätta den för er andra. Varje gång jag tänker på den inser jag hur skört livet faktiskt är.
Artikeln blev en av de mest lästa Vadstenareportagen det här året.
* Årets lyckligaste. Det är utan tvekan Velichko Petrov Sharabanovs livsöde. Under flera år tiggde han pengar utanför Systembolaget i Vadstena. I ur och skur satt han på en filt och försökte få ihop pengar för att kunna försörja familjen. Slutligen slog drömmen in och han blev erbjuden ett riktigt jobb inom Vadstena församling. När jag träffade Velichko stod han på en stege och målade om fasaden på församlingshemmet i Väversunda. "Jag är så glad att jag har fått den här chansen", sa han. Vem gillar inte lyckliga slut?
* Årets mest uppfinningsrika. Det är inte varje dag man ser ett hjulbord fara förbi. Det hände mig när jag liverapporterade från sommarens första Nostalgiafton. Jag kontaktade därefter Martin Ramm och Fredrik Andersson som stolta visade upp sin nya uppfinning. Upptagna bänkar i hamnparken är inte längre ett problem, menade tillverkarna.
Nyheten spred sig snabbt både på Facebook och inom riksmedia.
Nu vänder vi blad och påbörjar 2017. Där väntar andra livsöden, politiska beslut och nya händelser att lyfta fram. Hur, var och när återstår att se.
Gott nytt år!