NÀr pandemin drog in över Sverige vÄren 2020 blottlades snabbt en illa rustad Àldreomsorg. Tusentals dog pÄ landets Àldreboenden dÀr smittan spred sig snabbt.
Misslyckandet med att skydda de Àldsta och sköraste syntes Àven i att mÄnga drog sig för att flytta in pÄ boenden. Antalet Àldre som fick hemtjÀnst för första gÄngen minskade samtidigt med 45 procent.
Förtroendet för Àldreomsorgen har naggats i kanten, men sedan andra halvÄret 2021 har det skett en tydlig ÄterhÀmtning, visar Socialstyrelsens lÀgesrapport för Àldreomsorgen.
Ăkad inflyttning
Inflyttningen pÄ Àldreboenden var i höstas rentav högre Àn före pandemin, med 165 inflyttade per 100 000 invÄnare, jÀmfört med 155 under samma period 2019.
Positivt, tycker Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, som tror att god vaccinationstÀckning och minskad smittspridning Àr de starkast bidragande orsakerna, snarare Àn ett ÄterstÀllt förtroende.
Ăldreomsorgen Ă€r i dag "nĂ„got bĂ€ttre rustad" för en pandemi, sĂ€ger hon.
ââVi har mĂ€tt arbetet med att jobba smittsĂ€kert och följa basala hygienrutiner, och dĂ€r har vi sett vissa förbĂ€ttringar. Men fortfarande Ă€r det mycket som Ă„terstĂ„r för att man ska klara en ny kris i Ă€ldreomsorgen.
"Strukturella brister"
TT: Vad Àr det som brister?
ââTillgĂ„ngen till medicinsk kompetens och kompetent personal. DĂ€r pĂ„gĂ„r omfattande satsningar med hjĂ€lp av statsbidrag, olika typer av stöd och ny lagstiftning, men de strukturella bristerna finns kvar.
ââDet tar tid att Ă„tgĂ€rda, men arbetet Ă€r pĂ„börjat. Det handlar om uthĂ„llighet och att tĂ€nka att det hĂ€r inte Ă€r kostnader för samhĂ€llet, utan investeringar i att mĂ€nniskor ska ha ett gott liv Ă€ven i den sista delen.