Dyk gav unika Estoniabilder – filmteam Ă„talat

Journalisten Henrik Evertssons team skickade en dykrobot till Estonias vrak. Deras filmmaterial har fÄtt haverikommissionen att granska katastrofen pÄ nytt. Samtidigt Àr tvÄ i teamet Ätalade för dykningen. Nu blir det rÀttegÄng.

Det kÀnns bra att fÄ ge mina synpunkter i domstolen, sÀger journalisten Henrik Evertsson, som Ätalats för han skickat en dykrobot till Estonias vrak i arbetet med en uppmÀrksammad dokumentÀrfilm.

Det kÀnns bra att fÄ ge mina synpunkter i domstolen, sÀger journalisten Henrik Evertsson, som Ätalats för han skickat en dykrobot till Estonias vrak i arbetet med en uppmÀrksammad dokumentÀrfilm.

Foto: Stian Lysberg Solum / NTB / TT

Stockholm2021-01-24 16:15

FĂ€rjan Estonia gick under i hĂ„rt vĂ€der pĂ„ Östersjön i september 1994. I olyckan som skakade Sverige omkom 852 personer. 501 av dem var svenskar.

Efter en tid av svÄra övervÀganden och mÄnga diskussioner beslöts att gravfrid skulle rÄda vid vraket, enligt en sÀrskild lag.

Det Àr den gravfriden som Henrik Evertsson och hans kollega Ätalats för att ha brutit. De bÄda nekar till brottet.

– Det kĂ€nns bra att fĂ„ ge mina synpunkter i domstolen, sĂ€ger Henrik Evertsson inför rĂ€ttegĂ„ngen i Göteborgs tingsrĂ€tt.

– Vi gjorde ganska mĂ„nga bĂ„da etiska och juridiska övervĂ€ganden innan vi gjorde sjĂ€lva undersökningen, tillĂ€gger han.

PÄ tysk bÄt

De Ă„talade och Ă„klagaren Ă€r inte oense om vad som faktiskt hĂ€nt. FrĂ„gan Ă€r i stĂ€llet om det var brottsligt, och i sĂ„ fall med vilket straff.

En sak som kommer att diskuteras i rÀttegÄngen Àr hur filmteamet tog sig till vrakplatsen.

– De befann sig ombord pĂ„ en tysk bĂ„t som gick ut frĂ„n Tyskland, och Tyskland har inte nĂ„gon sĂ„dan hĂ€r lagstiftning, sĂ€ger kammarĂ„klagare Helene Gestrin, som trots det vĂ€ckt Ă„tal.

Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, vill inte sÀga nÄgot före rÀttegÄngen om hur hans juridiska resonemang ser ut. Men han gör en mera allmÀn kommentar:

– Det Ă€r ju ett ovanligt och spĂ€nnande mĂ„l, och mycket intressant pĂ„ alla möjliga vis. Materialet som Evertsson Ă€r Ă„talad för att ha skaffat Ă€r ju staten sjĂ€lv intresserad av nu, sĂ€ger Johan Eriksson.

OkÀnda hÄl

SÄ Àr det. NÀr dokumentÀrserien som teamet gjort sÀnts av Discovery i höstas, hörde Statens haverikommissionen av sig. Dykrobotens filmmaterial visade tvÄ hÄl i Estonias skrov, som tidigare inte varit kÀnda.

Nu stĂ€lls frĂ„gan om hur hĂ„len uppstĂ„tt. Är de ett resultat av att det sjunkande fartyget slog i havsbotten – eller fanns hĂ„len innan Estonia sjönk, som en orsak till katastrofen?

Henrik Evertsson, som bor i Oslo, Äkte med sitt team till Sverige och trÀffade haverikommissionen.

– Vi hade en dag till det hĂ€r, och visade vĂ„rt researchmaterial. Den estniska expertmyndigheten var ocksĂ„ med, sĂ€ger Henrik Evertsson.

– Vi har stĂ€llt oss till förfogande, om haverikommissionen önskar mer kontakt, tillĂ€gger han.

Journalistpris

DokumentĂ€ren vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet. Förutom intresset frĂ„n myndigheter i Sverige, Finland och Estland belönades Henrik Evertsson med Stora Journalistpriset – men blev Ă€ven kritiserad av branschkollegor för hur tv-serien utformats.

Men Göteborgs tingsrĂ€tt ska inte bedöma vare sig hĂ„len i skrovet eller dokumentĂ€rens kvalitet. Nu gĂ€ller det i stĂ€llet om det alls var lagligt att skaffa filmmaterialet.

– Det finns inget utrymme i lagtexten för vĂ€llovliga undersökningar, sĂ€ger Ă„klagaren Helene Gestrin.

Den sÀrskilda lagen om gravfrid gör undantag för dyk som görs för att tÀcka vraket, eller av miljöskÀl. Men de Àr inte aktuella hÀr.

– I vĂ„r straffrĂ€ttsliga vĂ€rld Ă€r saker antingen tillĂ„tna eller otillĂ„tna. Om man haft ett gott syfte, sĂ„ fĂ„r tingsrĂ€tten i sĂ„ fall ta hĂ€nsyn till det nĂ€r man bestĂ€mmer straffet, sĂ€ger Helene Gestrin.

Oprövad lag

Det Àr oklart om Äklagaren kommer att yrka pÄ tvÄ Ärs fÀngelse, som Àr maxstraff för gravfridsbrottet.

Henrik Evertsson tar inte ut nÄgot i förskott.

– Den hĂ€r lagen har ju aldrig blivit prövad förut, sĂ„ utgĂ„ngen Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet svĂ„r att sia om, sĂ€ger den Ă„talade dokumentĂ€rfilmaren.

RÀttegÄngen inleds pÄ mÄndagen och planeras ta tvÄ dagar.

Fakta: Estoniakatastrofen

PassagerarfĂ€rjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. FĂ€rjan hade lĂ€mnat hamnen i Tallinn kvĂ€llen före, men kantrade knappt halvvĂ€gs till Stockholm och sjönk pĂ„ mindre Ă€n en timme.

852 mÀnniskor omkom i katastrofen. 137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fÀstena och lÄsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mÀngder vatten forsade in pÄ bildÀck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krĂ€vt att det snabba förloppet nĂ€r Estonia sjönk mĂ„ste utredas ytterligare.

Efter att dokumentĂ€ren "Estonia – fyndet som Ă€ndrar allt" sĂ€nts pĂ„ Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

Ett förslag om Àndring av gravfridslagen planeras bli klart under vÄren, enligt regeringen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om