MSB:s ansvar nÀr det gÀller storskalig utrymning i hÀndelse av krig Àr att ta fram vÀgledningar och metoder för hur evakueringar och utrymningar kan ske och Àven i viss mÄn utbilda i hur olika befattningshavare ska agera.
ââDet hĂ€r var ju ett sĂ„dant omrĂ„de dĂ€r vi fortlöpande utvecklade planer ungefĂ€r fram till millenieskiftet. Efter det slutade vi bygga skyddsrum och vi vidmakthöll inte planverket för evakuering och utrymning. Och det Ă€r dĂ€r vi stĂ„r nu, sĂ€ger Henrik Larsson, chef för enheten rĂ€ddningstjĂ€nst vid stora olyckor pĂ„ MSB.
LÀnsstyrelserna i Stockholm, VÀstra Götaland och SkÄne uppger för TT att de inte har nÄgra planer för hur en storskalig utrymning vid höjd beredskap ska gÄ till.
ââDet Ă€r precis i det skede vi Ă€r i i Ă„teruppbyggnaden av det civila försvaret. Vi har inte kommit lĂ€ngre i alla delar, sĂ€ger Larsson.
Inte orolig
Han sÀger att avsaknaden av utrymningsplaner i Sveriges största stÀder inte Àr nÄgot som det finns skÀl för medborgarna att oroa sig för.
ââNĂ„gon generell oro kan jag inte se att man skulle ha.
Det han sjÀlv möjligtvis kÀnner oro för Àr om sÀkerhetslÀget i omvÀrlden snabbt skulle förÀndras.
ââOm hotkedjan eskalerar sĂ„ kanske vi inte hinner utveckla planerna i den takten som det hĂ€r ökar. Men i det rĂ„dande omvĂ€rldslĂ€get som det Ă€r nu sĂ„ Ă€r jag inte orolig för det.
Henrik Larsson sÀger att det har gÄtt ut "hemliga planeringsförutsÀttningar" till de omrÄden dÀr man bedömer att riskerna Àr störst och att planeringen i dessa omrÄden har kommit i gÄng.
TT: Men besked om nÄgot sÄdant har ju TT inte fÄtt frÄn de tre storstadslÀnen.
ââNej, och det kanske inte Ă€r de hĂ€r lĂ€nsstyrelserna som tillfrĂ„gats som har störst hot heller, sĂ€ger han.
Egen planering
TT: Vad kan ni sÀga till boende och besökare i de hÀr omrÄdena om hur de ska bete sig om det blir tvunget att utrymma nÀr det inte finns nÄgra planer för hur det ska gÄ till?
ââSamhĂ€llets resurser mĂ„ste ju gĂ„ till vĂ„ra yngsta, vĂ„ra svaga och vĂ„ra gamla. SĂ„ Ă€r man vuxen och fullt frisk sĂ„ mĂ„ste man ha en egen planering och beredskap om det nu blir aktuellt att evakuera. SĂ„ lĂ€nge infrastrukturen Ă€r opĂ„verkad sĂ„ finns det ju bra kapacitet runt de hĂ€r tre storstĂ€derna att ta sig dĂ€rifrĂ„n.
TT: Men det finns ju fortfarande ingen plan för evakuering av de svaga och mest sÄrbara i samhÀllet.
ââDet man behöver konkretisera Ă€r framför allt planer för hur vi ska ta hand om de svaga i samhĂ€llet, sĂ€ger Larsson.
Han ger ocksÄ exempel pÄ vad som krÀvs för att hantera en spontan storskalig utrymning av personer som Àr kapabla att sjÀlva lÀmna storstÀderna.
ââDe som sjĂ€lva evakuerar behöver hĂ€nvisas till vissa vĂ€gar att Ă„ka pĂ„ sĂ„ det inte blir trafikstockningar. MilitĂ€ra förband och underhĂ„llstransporter kommer att gĂ„ andra vĂ€gar. Det andra Ă€r att det mĂ„ste byggas upp ett system lĂ€ngre bort dĂ€r det finns möjlighet att fĂ„ information, kanske gĂ„ in och vĂ€rma sig, komma Ă„t mat, man kanske behöver möjlighet att tanka pĂ„ olika stĂ€llen.
Utredning pÄgÄr
För knappt ett Är sedan, i maj 2021, tillsatte regeringen utredningen "Civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap". Den leds av Britt Bohlin och senast i november i Är ska hon Äterkomma med förslag bland annat pÄ hur utrymningar och inkvarteringar vid höjd beredskap och krig ska planeras, samt om det behövs en stödorganisation nÀr skyddsrum anvÀnds eller en evakuering mÄste ske.
ââVi tittar pĂ„ vilka stödfunktioner som kan behövas och om vi kan förlita oss pĂ„ ordinarie personal och frivilligorganisationer. Och dĂ€r konstaterar vi att det behövs mer och vi övervĂ€ger om det krĂ€vs ett pliktsystem, sĂ€ger Britt Bohlin.
I uppdraget ingÄr Àven att utarbeta nödvÀndiga författningsförslag.
ââDet kanske mest viktiga Ă€r att det kommer i gĂ„ng planering och övningsverksamhet, sedan mĂ„ste vi titta pĂ„ och klargöra ansvarsförhĂ„llanden, sĂ€ger Bohlin.
ââVi mĂ„ste hitta en smart och tydlig vĂ€g för det Ă€r sĂ„ mĂ„nga inblandade parter.