De senaste veckorna har flera medier rapporterat om fortsatt festande â nĂ„got som mĂ„ste fĂ„ ett slut för att minska smittspridningen, enligt regeringen.
Johan Waara, psykolog och verksam vid Uppsala universitet, anser att det nu handlar om att visa "medmÀnsklighet" till varandra.
â Det handlar Ă€ven om att slĂ€ppa egoismen, vilket verkligen inte Ă€r sĂ€rskilt lĂ€tt, sĂ€ger Johan Waara.
I medierna Ă€r det frĂ€mst yngre som pekas ut som bovarna i dramat, personer mellan 15 och 25 Ă„r, enligt Waara. Men enligt honom Ă€r det högst troligt att personer mellan 30 och 60 bidrar lika mycket till smittspridning genom att âflyga under radarnâ.
"Visa god modell"
â Fotografer kan enkelt gĂ„ in pĂ„ en krog eller pĂ„ en studentfest och ta bilder som visar att det pĂ„gĂ„r fullt festande, som sprids i media. DĂ€remot tas det inga bilder pĂ„ nĂ€r nĂ„gra grannar sĂ€tter sig och dricker vin tillsammans eller styr upp en krĂ€ftskiva, sĂ€ger Johan Waara.
MÀnniskor vet ocksÄ att man inte lÀgger upp sÄdana bilder pÄ sociala medier som innan, tillÀgger han.
Men att agera vad Waara kallar för covid-polis som Àgnar sig Ät att "lÀxa upp andra" över deras sÀtt att hantera restriktionerna Àr lÄngt ifrÄn ett vinnande koncept.
â Det gör bara mĂ€nniskor irriterade. I stĂ€llet Ă€r det bĂ€ttre att du ser till att ta ditt ansvar i din sociala kontext, med dina barn, dina partner eller ett par nĂ€ra vĂ€nner. Visa en god modell för hur det hĂ€r ska det gĂ„ till, sĂ„ kommer ringarna pĂ„ vattnet att överlappa varandra, sĂ€ger han.
SÀtts pÄ prov
Men att fĂ„ alla mĂ€nniskor att följa restriktionerna Ă€r ett lĂ„ngskott â vilket gör att andra, som följer rĂ„den, mĂ„ste jobba desto hĂ„rdare för att fĂ„ stopp pĂ„ smittan.
â Vi mĂ„ste vara vuxna i det hĂ€r och inte sĂ€ga saker som âvarför mĂ„ste jag ta sĂ„ mycket ansvar om andra inte gör det?â StrĂ€ck pĂ„ dig nĂ€r du gör rĂ€tt, sĂ„ blir du dessutom fyra centimeter lĂ€ngre. Det hĂ€r sĂ€tter oss alla pĂ„ prov, och bara för att andra inte sköter sig betyder det inte att du kan göra samma sak.
Han poÀngterar att om nÄgon innan pandemin hade frÄgat om man skulle prioritera att exempelvis gÄ pÄ fest trots att det kan orsaka nÄgon annans död hade man tyckte att det var en löjlig frÄga.
â Men nu Ă€r det exakt de frĂ„gorna vi stĂ€ller oss: vi befinner oss i en situation dĂ€r mĂ€nniskors festintresse stĂ€lls i relation till andras död, sĂ€ger Johan Waara.
Men att skÀrpa till sig, och fÄ mÀnniskor i sin nÀrhet att följa restriktionerna mer noggrant, kan vara lÀttare sagt Àn gjort. Det menar Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi pÄ Uppsala universitet och expert pÄ katastrofpsykologi.
â Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att med smĂ„ medel förĂ€ndra mĂ€nniskors beteende. I lĂ€get vi befinner oss i nu Ă€r det ocksĂ„ tydligt att det finns en stor trötthet hos mĂ„nga mĂ€nniskor efter Ă„ret som varit. Det mĂ„ste vi alla ha förstĂ„else för, sĂ€ger han.
Maratonlopp
Det Ă€r dock ingen ursĂ€kt för att inte ta situation pĂ„ högsta allvar, enligt Filip Arnberg, som liknar dagslĂ€get med maratonlopp i uppförsbacke â allt gör ont. Nu Ă€r det viktigare Ă€n nĂ„gonsin i den hĂ€r pandemin att stĂ€rka kĂ€nslan av att hela samhĂ€llet sitter i samma bĂ„t och att vi spelar i samma lag, anser han.
â Det Ă€r en jĂ€ttestor psykologisk och social kostnad som samhĂ€llet nu stĂ€ller pĂ„ oss, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Men vi har ett gemensamt mĂ„l, och det Ă€r viktigt att förstĂ„ för att orka göra rĂ€tt.
Och för att mÀkta med Àr det jÀtteviktigt att prata om hur vi hanterar restriktionerna, och inte bara fokuserar pÄ det negativa, som deppiga coronarÄd frÄn regeringen.
â Det Ă€r mer motiverande att följa restriktionerna om vi kan peka pĂ„ positiva aspekter, som framstegen med vaccinutvecklingen. Har vi hopp och ser ljuset i tunneln orkar vi mer, sĂ€ger Filip Arnberg.