Suhonen: "Putin dödade alliansfriheten"

Den socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen Àr den senaste att ansluta till den Natopositiva sidan. "VÀrlden har förÀndrats", skriver han i en ledare i Aftonbladet.

Daniel Suhonen Àr grundare av Reformisterna och chef för tankesmedjan Katalys. Arkivbild.

Daniel Suhonen Àr grundare av Reformisterna och chef för tankesmedjan Katalys. Arkivbild.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Politik2022-04-23 09:36

Aftonbladets socialdemokratiska ledarsida svÀngde den 20 april 2022 i NatofrÄgan, deklarerade Anders Lindberg. Nu hoppar Àven Daniel Suhonen, grundare av S-föreningen Reformisterna och chef för tankesmedjan Katalys, pÄ NatotÄget.

"Putins aggression dödar nu möjligheten till alliansfrihet sÄ till den grad att inte ens sprÄket kring den gamla politiken fungerar", skriver han i Aftonbladet.

"Nu stÄr vi hÀr och mÄste snabbt öka vÄr försvarsförmÄga och fÄ sÀkerhetsgarantier. DÄ finns bara ett realistiskt alternativ pÄ bordet och det Àr Nato".

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat bland svenskarna. Den 21 april visade en Novus-undersökning för första gÄngen att en majoritet av befolkningen, 51 procent, Àr för ett medlemskap.

Ett beslut om Natomedlemskap kommer att fattas av regeringen senast 24 maj. I svenska medier har det dock ryktats om att Socialdemokraterna planerar att skicka in en Natoansökan. Sedan dess har mÄnga tidigare Natokritiska socialdemokrater och vÀnsterdebattörer ocksÄ omvÀrderat frÄgan.

Flera högt uppsatta socialdemokrater hÄller samtidigt fast vid sin uppfattning. De tidigare statsministrarna Göran Persson och Stefan Löfven har tidigare gÄtt ut med att de inte Àndrat Äsikt i frÄgan.

Fakta: Nato

Den militÀra alliansen Nato, "The North Atlantic Treaty Organization", bildades 1949 av tolv grundarlÀnder, dÀribland de nordiska lÀnderna Danmark, Norge och Island.

Sedan dess har organisationen vuxit till 30 medlemmar. Det senaste nytillskottet var Nordmakedonien som blev en del av Nato 2020. 21 av Natos medlemmar Àr ocksÄ med i EU.

Medlemmarna lovar varandra ömsesidigt militÀrt stöd vid en eventuell attack utifrÄn. Huvudpunkten Àr fördragets artikel 5.

För ett medlemskap i Nato ska flera kriterier uppfyllas. TvÄ procent av BNP Àr inget krav men uppges som riktmÀrke i anslag till försvaret. MedlemslÀnder ska ha ett demokratiskt politiskt system som baseras pÄ marknadsekonomi och en vilja att lösa konflikter pÄ ett fredligt sÀtt. De ska ocksÄ ha möjlighet och vilja att bidra militÀrt till Natoinsatser.

Varje beslut om en utökning av alliansen mÄste ske i konsensus bland alla medlemslÀnderna.

KĂ€lla: Nato

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!