ââVi anpassar vĂ„r beredskap utifrĂ„n det som hĂ€nder i vĂ„r omgivning, sĂ€ger Johan Pekkari stĂ€llföretrĂ€dande chef för ledningsstabens inriktningsavdelning.
ââI det hĂ€r fallet har vi valt att anpassa beredskapen i flygvapnet bland annat.
Det innebÀr att fler stridsflygplan av typen Jas Gripen-plan Àn normalt stÄr redo att lyfta i den sÄ kallade incidentberedskapen.
Pekkari pekar dock pÄ att Försvarsmakten alltid anpassar sig pÄ olika sÀtt till vad som hÀnder i omvÀrlden. Det ligger inom ramen för försvarets grundberedskap.
ââAllt det som vi gör syns inte och det som syns kan vi kommunicera, sĂ€ger han.
Stridsladdade robotar?
DN rapporterar att Gripenplan i incidentberedskapen bevÀpnats med stridsladdade robotar. Enligt DN Àr Gripen-planen normalt i fredstid bevÀpnade enbart med sina inbyggda automatkanoner.
Försvarsmakten vill inte bekrÀfta att planen nu Àr bevÀpnade med stridsladdade robotar.
ââDet Ă€r en del av vĂ„r beredskap som vi inte kommunicerar överhuvudtaget, sĂ€ger Pekkari.
Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström uppger pÄ myndighetens hemsida att "övningsverksamheten, enskild och tillsammans med andra nationer, fortsÀtter att genomföras enligt plan. Vi övar ocksÄ skydd och bevakning av vissa objekt, bland annat Högkvarteret, dÀr stabsberedskapen ocksÄ höjts".
Bland annat genomfördes en planerad övning med amerikanska bombplan pÄ torsdagen, enligt uppgift till TT.
LĂ„g risk
PÄ hemsidan skriver Försvarsmakten ocksÄ att man bedömer att risken för ett vÀpnat angrepp mot Sverige pÄ kort sikt Àr lÄg.
PÄ frÄgan varför man dÄ behöver höja flygvapnets beredskap svarar Pekkari att man inte utesluter nÄgonting.
ââVi följer hĂ€ndelseutvecklingen vĂ€ldigt noga, sĂ„ vĂ€l i och utanför nĂ€romrĂ„det. NĂ€r vi noterar saker sĂ„ anpassar vi vĂ„r beredskap sĂ„ vi har den handlingsfrihet vi behöver ha, sĂ€ger han.
ĂB Micael BydĂ©n skriver i ett brev, en sĂ„ kallad dagorder, till Försvarsmaktens soldater, sjömĂ€n, medarbetare och frivilliga:
âI en situation som prĂ€glas av ovisshet och oro ska vi behĂ„lla lugnet och beredskapen att möta olika hĂ€ndelseutvecklingar".
ĂB skriver ocksĂ„ att det Ă€r en ödesmĂ€ttad tid för europeisk sĂ€kerhet och uppmanar alla att utgĂ„ frĂ„n att det allvarliga lĂ€get kommer bestĂ„.
"Vi ska vara vaksamma och beredda att agera, samtidigt som vi har uthĂ„llighet över tid", skriver ĂB.
Ănnu grundberedskap
Trots försvarets anpassningar pÄ grund av kriget i Ukraina, sÄ befinner sig Försvarsmakten fortfarande i grundberedskap.
I ett lĂ€ge dĂ„ samhĂ€llet bedöms befinna sig i sĂ€kerhetspolitisk kris kan ĂB besluta om sĂ„ kallad aktivering.
Det innefattar ÄtgÀrder för att sammanföra personal, förnödenheter och anlÀggningar för att organisera krigsförband, med syfte att höja förmÄgan.
Aktivering sker inom ramen för grundberedskapen. NÄgot beslut om aktivering har inte fattats, enligt Försvarsmaktens presstjÀnst.
Aktivering kan ske pÄ tre olika nivÄer, varav den högsta kallas Givakt.
Beslut om Givakt kan tas som en förberedelse inför ett vÀntat regeringsbeslut om höjd beredskap, alltsÄ vid överhÀngande risk för krig, skriver Försvarsmakten pÄ sin hemsida. MÄlet Àr dÄ att göra krigsförband redo att tidigt möta en angripare och förbereda för en snabb mobilisering.
Pengar till ammunition
Försvarsmakten lÀmnade pÄ torsdagen en redogörelse till regeringen över vad som behövs för att kunna stÀrka försvaret pÄ kort sikt, redan under 2022.
I den efterfrÄgas större budgetflexiblitet. Försvarsmakten vill höja den sÄ kallade anslagskrediten frÄn tre till tio procent av anslagen för bland annat förbandsverksamhet och beredskap, samt anskaffning av materiel.
Anslagskredit innebÀr att Försvarsmakten kan lÄna frÄn kommande Ärs anslag.
Försvarsmakten vill ocksÄ slippa krav pÄ att regeringen mÄste godkÀnna köp av drivmedel och ammunition pÄ över 200 miljoner kronor.
Drivmedel och ammunition Àr avgörande faktorer för operativ förmÄga och uthÄllighet hos sÄ gott som alla förband, stÄr det i redogörelsen