Djuphavsmarulken dÀr hanen bor inuti honan och, likt en bebis, fÄr nÀring genom hennes blodomlopp. Den sotsvarta snigeln som tar upp jÀrn frÄn undervattensvulkaner för att bygga sig ett pansarskal.
FN-förhandlingarna som drar i gĂ„ng pĂ„ mĂ„ndag omfattar enorma omrĂ„den â fulla av egendomliga livsformer. Djuphaven tĂ€cker nĂ€stan hĂ€lften av jordens yta, eller hela 98 procent av biosfĂ€ren, det vill sĂ€ga den del av jorden som hyser liv.
ââDet Ă€r det största ekosystemet pĂ„ planeten. En vĂ€ldigt stor del av alla djur finns hĂ€r, sĂ€ger Frida Bengtsson, som Ă€r forskare vid Stockholm Resilience center.
Hon har lĂ€nge följt FN-förhandlingarna om ett avtal om hur djuphaven ska skyddas och förvaltas pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt, som pĂ„gĂ„tt mer Ă€n tio Ă„r. I dag kan djuphaven som inte tillhör nĂ„got enskilt land nĂ€stan betraktas som laglöst omrĂ„de â ett slags vilda vĂ€stern till havs, menar vissa. Det finns regler kring exempelvis sjöfarten och det kommersiella fisket men det saknas en viktig pusselbit nĂ€r det gĂ€ller den biologiska mĂ„ngfalden i djuphaven.
ââPĂ„ de fria haven finns fĂ„ regler för skydd av miljön, sĂ€ger Niklas Kebbon, som leder den svenska förhandlingsdelegationen, som samordnar EU-lĂ€nderna eftersom Sverige har ordförandeskapet i EU.
Sargassohavet pÄ kö för skydd
Att lyckas enas om ett avtal Àr avgörande för att kunna uppfylla ett löfte som Sverige och vÀrldens lÀnder gjorde strax före jul pÄ FN-miljömötet i Montreal. DÀr klubbades en rÀddningsplan för naturen, dÀr en bÀrande del Àr att skydda 30 procent av jordens yta till land och hav.
ââDet Ă€r helt omöjligt utan ett avtal som skyddar internationellt vatten. Det finns redan flera omrĂ„den som stĂ„r pĂ„ kö för att skyddas, till exempel Sargassohavet, och förhoppningsvis kan saker ske ganska fort om vi fĂ„r ett avtal, sĂ€ger Frida Bengtsson.
âLost cityâ kallas det havsomrĂ„de som stĂ„r i kö och som ligger nĂ€rmast Sverige, enligt henne. Det Ă€r en del av den Mittatlantiska ryggen och hyser unika hydratermiska kĂ€llor och livsformer som inte finns nĂ„gon annanstans.
"Betraktades som knÀppt"
ââNĂ€r jag började följa havsfrĂ„gorna 2007 sĂ„gs det som en omöjlighet att etablera marina skyddade omrĂ„den. Det betraktades som knĂ€ppt, eftersom man sett havet som fritt och vĂ„r mĂ€nskliga pĂ„verkan som begrĂ€nsad. PĂ„ sĂ„ vis har det varit en fantastisk resa att man nu Ă€r sĂ„ nĂ€ra och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ att man nu ska landa avtalet, sĂ€ger Frida Bengtsson.
Forskningsfartyg pĂ„ djuphaven kommer ofta tillbaka fulla med djur och vĂ€xter ingen skĂ„dat tidigare. Vi vet kort sagt vĂ€ldigt lite om vad som döljer sig under ytan â och vad dĂ€rnere som kan komma till nytta för oss mĂ€nniskor.
En viktig del av förhandlingarna handlar dÀrför om att reglera vem som ska tjÀna pengar pÄ att man hittar sÄdant som svampar eller sjöpungar, vars arvsanlag kan hjÀlpa oss att fÄ fram exempelvis nya lÀkemedel. Ska vinsten gÄ till företaget som utvecklar det, eller fördelas pÄ mÀnskligheten och i sÄ fall hur?
Som att förhandla om rymden
Det var en av knÀckfrÄgorna som stjÀlpte den senaste förhandlingen i augusti. Företag och nationer som kan göra profit pÄ fynden frÄn djuphavet finns generellt i det globala nord, medan mÄnga lÀnder i globala syd, exempelvis önationerna i Stilla havet, Àr beroende av havet för mat och inkomst men saknar möjlighet att göra stora vetenskapliga undersökningar.
ââFör dem Ă€r det viktigt att det blir rĂ€tt â att de fĂ„r tillgĂ„ng till vinsterna, sĂ€ger Frida Bengtsson.
NĂ„got som komplicerar förhandlingarna Ă€r att de fria haven inte tillhör nĂ„gon, det Ă€r som att förhandla om rymden menar Frida Bengtsson. Djuphavsbotten rĂ€knas som âcommon heritage of mankindâ, mĂ€nsklighetens arvedel, och har samma juridiska status som rymden.
"En stark vilja"
Hon Àr ÀndÄ optimistisk kring att de tvÄ veckorna av förhandlingar som nu ska Àga rum i New York ska utmynna i ett avtal.
ââI sĂ„ fall tror jag att det blir ett globalt jubel. Jag skulle sĂ€ga att detta Ă€r den största folkrĂ€ttsliga miljöfrĂ„gan nĂ„gonsin, eftersom det handlar om en sĂ„ vĂ€ldigt stor yta och det största ekosystemet pĂ„ jorden.
Ăven förhandlingsledaren Niklas Kebbon hoppas.
ââDet finns en stark vilja framför allt hos smĂ„ lĂ€nder som Ă€r beroende av havet. Men jag vĂ„gar inte vara sĂ€ker, det finns svĂ„ra frĂ„gor kvar att lösa bland annat kring finansieringen av skydd av havsomrĂ„den.