Livmoderhalsen kan avslöja risk för bröstcancer

Genom att analysera cellprover i livmoderhalsen har forskare hittat ett sÀtt att identifiera risk för andra sorters cancer, i bröst och Àggstockar. Det visar ny forskning frÄn bland annat Karolinska institutet (KI).

En kvinna undersöks av gynekolog i samband med cellprovtagning för livmoderhalscancer. Arkivbild.

En kvinna undersöks av gynekolog i samband med cellprovtagning för livmoderhalscancer. Arkivbild.

Foto: isabell Höjman/TT

Medicin2022-02-05 18:31

Ett internationellt forskarlag har mĂ€tt sĂ„ kallade epigenetiska förĂ€ndringar i livmoderhalsprover frĂ„n över 1 000 kvinnor och hittat tvĂ„ unika signaturer för bröst- och Ă€ggstockscancer.

"Det unika i dessa studier Àr att vi hittat ett sÀtt att mÀta risk för cancer i andra vÀvnader Àn dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsÀga risk för cancer mer allmÀnt i stÀllet för en cancerform i taget", sÀger medförfattaren Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, till KI:s hemsida.

Individuell risk

Förhoppningen Ă€r att forskningen – som har publicerats i tvĂ„ studier i tidskriften Nature Communications – ska leda till att man genom rutinmĂ€ssiga cellprovstagningar i livmoderhalsen ska kunna identifiera en individs risk för att utveckla de andra sorterna av cancer Ă€n bara i livmodern.

Mer förebyggande

"Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer sÄ öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling", sÀger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hÀlsa pÄ KI.

Metoden kallas WID-testet (Women's risk identification) och, enligt forskarna, hittade man genom den upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller Àggstockscancer jÀmfört med nuvarande gentester som anvÀnds för att identifiera risk för att utveckla cancerformerna.

Fakta: Epigenetik

Epigenetik kan beskrivas som kemiska förÀndringar av dna eller RNA som Àrvs frÄn en cell till en annan. Dessa förÀndringar kan i sin tur pÄverka nÀr och var olika gener uttrycks i cellen. Till skillnad frÄn genetiska tillstÄnd kan epigenetiska pÄverkas av miljöfaktorer.

Dessa processer Àr naturliga och nödvÀndiga för en normal cell- och organismutveckling, men det Àr först under de senaste Ären som detta omrÄde börjat studeras noggrannare.

MÄnga sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det Àr ofta svÄrt att avgöra om epigenetiska rubbningar Àr orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel pÄ sjukdomar som antas pÄverkas av epigenetiska tillstÄnd Àr cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulÀra sjukdomar.

KÀlla: Uppsala universitet, Statens medicinsk-etiska rÄd

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!