Ny kÀrnkraft och fler laddstolpar. Den svenska regeringen sÀtter stort hopp till elektrifieringen som lösningen pÄ hur landets utslÀpp av vÀxthusgaser ska minska.
âKlimatpolitik börjar och slutar med energipolitikâ har statsminister Ulf Kristersson sagt bland annat under klimattoppmötet i Egypten i november.
Fokuset pÄ energi som rÀddningen för klimatet avspeglas Àven i att regeringen lagt ner miljödepartementet och bildat ett nytt departement dÀr miljö och klimat samordnas med nÀrings- och energipolitiken, nÄgot som vÀckt kritik frÄn flera hÄll.
Hela paletten
Johan Rockström Àr chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och professor vid Stockholms universitet. Han konstaterar att elektrifieringen Àr nödvÀndig, men att begrÀnsningen av klimatfrÄgan till att handla om energi gÄr pÄ tvÀrs med vad vetenskapen sÀger.
ââDet hĂ€r ser jag som problematiskt, och det Ă€r inte i överensstĂ€mmelse med vad vetenskapen visar. BĂ„de FN:s klimatpanel IPCC och vĂ„r egen forskning visar tydligt att vi missar mĂ„len i Parisavtalet och klarar inte att hĂ„lla uppvĂ€rmningen vĂ€l under tvĂ„ grader om vi bara fokuserar pĂ„ energiomstĂ€llningen och att gĂ„ frĂ„n kol, olja och gas till förnybart, sĂ€ger han.
ââTvĂ€rtom mĂ„ste vi ha hela paletten av hĂ„llbarhetsfrĂ„gor för att sĂ€kra klimatet, alla de planetĂ€ra grĂ€nserna behöver hanteras samtidigt. Sverige mĂ„ste fortsĂ€tta att ha en bred miljöagenda.
SĂ€kra naturskogarna
Framför allt handlar det, menar Rockström, om att stÀlla om jordbruket för att fÄ ner utslÀppen, liksom att vÀrna och ÄterstÀlla de naturliga kolsÀnkor som finns i skog och mark.
ââDet handlar om att sĂ€kra de Ă„terstĂ„ende naturskogarna och att de kolsĂ€nkor som finns i alla typer av organiska jordar och vĂ„tmarker. Men Ă€ven att sĂ€kra att Ăstersjön inte knuffas allt lĂ€ngre ner i en syrefri framtid pĂ„ grund av övergödning.
Hittills har hav och land kunnat ta upp ungefĂ€r hĂ€lften av de vĂ€xthusgaser som mĂ€nsklig aktivitet orsakat. Men den âbuffrandeâ förmĂ„gan minskar i takt med att naturen trĂ€ngs undan och artrikedomen utarmas eftersom naturliga ekosystem, fyllda med mĂ„nga olika sorters vĂ€xter, Ă€r bĂ€st pĂ„ att suga upp koldioxid.
Klimatkrisen Ă€r tĂ€tt förknippad med förlusten av biologisk mĂ„ngfald â och bĂ„da tvĂ„ utgör allvarliga hot mot mĂ€nskligheten, har FN:s vetenskapliga paneler pĂ„ bĂ„da omrĂ„dena, IPCC och IPBES, slagit fast. Att det inte gĂ„r att lösa den ena krisen utan att ta hĂ€nsyn till den andra har ocksĂ„ fĂ„tt alltmer uppmĂ€rksamhet internationellt.
Bundna vid masten
I Sverige har regeringen aviserat cirka en halvering av budgeten pÄ miljöomrÄdet vilket flera bedömare menar kommer att slÄ mot arbetet med biologisk mÄngfald. DÀremot har regeringen permanentat en satsning pÄ att ÄterstÀlla och anlÀgga vÄtmarker.
Samtidigt som Johan Rockström anser att regeringens klimatpolitik Àr problematisk, tror han inte att det fÄr sÄ stora effekter i verkligheten eftersom Sverige Àr bundet till EU:s politik pÄ omrÄdet.
Till exempel nÀmner han att den utlovade sÀnkningen av reduktionsplikten, inblandningen av förnybart brÀnsle i drivmedel, av allt att döma inte gÄr att genomföra som planerat dÄ EU:s klimatregler sÀtter kÀppar i hjulet.
ââVi har bundit fast oss vid masten och seglar pĂ„ i en hĂ„llbar riktning. DĂ„ tycker jag att det Ă€r bĂ€ttre att bejaka den riktningen. Nu kĂ€nns det lite motvalls.
Riskabla signaler
DÀremot menar han, i likhet med mÄnga andra forskare, att regeringens politik gjort att Sveriges ledartröja pÄ klimatomrÄdet krympt avsevÀrt, liksom möjligheten att pÄverka andra lÀnder i rÀtt riktning. Sverige har lÀnge varit en inspiration för andra lÀnder, liksom en generös bidragsgivare till globala fonder för klimat och biologisk mÄngfald.
ââNĂ€r ett sĂ„dant land plötsligt sĂ€ger att vi inte anser oss ha rĂ„d att hĂ„lla ambitionsnivĂ„n sĂ„ skickar det riskabla signaler till omvĂ€rlden. Framför allt till stora utvecklingsekonomier, som förstĂ„s sĂ€ger att om ett sĂ„ rikt och vĂ€lutvecklat land, med sĂ„ goda förutsĂ€ttningar, inte anser sig ha rĂ„d â hur i allsin dar ska vi dĂ„ ha rĂ„d?
Sverige mÄ vara litet till yta och folkmÀngd. Men, sÀger Rockström:
ââI klimatsammanhang skulle jag pĂ„stĂ„ att vi Ă€r en stormakt, i den mening att det finns en respekt för hur beslut fattas och vad vi Ă„stadkommit. Och det dĂ€r tittar Modi pĂ„ i Indien, Xi Jinping i Kina, och nu Lula i Brasilien. Man ska inte underskatta vad det betyder.