Arbetsgivarorganisationen SKR har i en ny rapport sammanställt fakta om äldreomsorgen och summerat hur omsorgen hittills hanterat pandemin. Rapporten får ses som en reaktion på den kritik som framförts om bland annat hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning.
Men kritiken är i väsentliga delar missvisande, enligt SKR.
– Man ska inte prata ned svensk äldreomsorg, sade SKR:s ordförande Anders Knape vid en webbsänd presentation, och syftade på att det väcker onödig oro hos såväl anställda som de äldre och deras anhöriga.
Omställning
När det gäller kostnaderna för äldreomsorgen pekar SKR på att det skett en omställning under 2000-talet, på så sätt att en större andel 80-plussare fått hemtjänst och en mindre andel fått plats på de väsentligt dyrare äldreboendena. Denna effektivisering har inneburit att mer resurser har kunnat läggas per brukare både inom hemtjänsten och på de särskilda boendena, skriver SKR. I rapporten påpekas också att kostnaderna ökat snabbare i andra kommunala verksamheter, vilket setts som att kommunerna sparat på äldreomsorgen. Men kostnadsutvecklingar måste ses mot demografin – barn- och ungdomskullarna har under 2010-talet ökat mer än gruppen över 80 år, enligt SKR.
Små skillnader
Vad gäller dödligheten i covid-19 bland äldre konstaterar SKR att antalet avlidna över 70 år är väsentligt högre i Sverige jämfört med de nordiska grannländerna. Men jämförs i stället andelen avlidna i olika åldersgrupper blir skillnaderna små. I mitten av juni var andelen över 70 år som avlidit i covid-19 i Finland 87 procent, i Danmark 88 procent, i Norge 87 procent och i Sverige 89 procent.
Anders Knape avrundade presentationen med att vända sig till debattörer som "med emfas hävdar att svensk äldreomsorg. . . hela tiden blivit sämre".
– De har inte belägg för den typen av uppfattningar. Vi kan se att vi ligger på väldigt höga värden vad gäller brukarnas uppfattningar om trygghet och service och väldigt höga värden vad gäller anhörigas upplevelse av verksamheten.