"Plötsligt var 70-plus farligaste sjukdomen"

Sveriges 70-plussare har i snart tvĂ„ mĂ„nader ombetts begrĂ€nsa kontakten med andra mĂ€nniskor sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r. Men FolkhĂ€lsomyndigheten ser nu över restriktionerna – kan det vara sĂ„ att man gick för lĂ„ngt?
–Det gĂ„r emot all Ă„ldersforskning som gjorts de senaste Ă„ren, sĂ€ger Ă€ldreforskaren Ingmar Skoog om myndighetens rekommendationer.

Den 16 mars rekommenderade FolkhÀlsomyndigheten Sveriges drygt 1,6 miljoner 70-plussare, motsvarande 16 procent av befolkningen, att undvika sociala kontakter i möjligaste mÄn. Arkivbild.

Den 16 mars rekommenderade FolkhÀlsomyndigheten Sveriges drygt 1,6 miljoner 70-plussare, motsvarande 16 procent av befolkningen, att undvika sociala kontakter i möjligaste mÄn. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-05-11 20:20

Den 16 mars rekommenderade FolkhÀlsomyndigheten Sveriges drygt 1,6 miljoner 70-plussare, motsvarande 16 procent av befolkningen, att undvika sociala kontakter i möjligaste mÄn. BÄde nationellt och internationellt slog hög Älder igenom som den tydligaste faktorn för hög dödlighet i covid-19, och budskapet frÄn FolkhÀlsomyndigheten var att de mest utsatta mÄste skyddas.

Men FolkhÀlsomyndigheten har nu meddelat att man ser över restriktionerna, kanske gÄr det att lÀtta pÄ dem för de yngsta, friska personerna inom Äldersgruppen, resonerade generaldirektör Johan Carlson i SVT:s Agenda pÄ söndagskvÀllen.

– Man behöver se om det faktiskt Ă€r sĂ„ att alla i de Ă€ldre Ă„ldersgrupperna riskerar allvarlig sjukdom. Eller Ă€r det sĂ„ att om man Ă€r frisk och inte har andra sjukdomar sĂ„ kanske man inte har nĂ„gon ökad risk, Ă€ven om man Ă€r 71 Ă„r, till exempel, Ă€ger bitrĂ€dande statsepidemiolog Anders Wallensten till TT.

Nya jÀmförelser

TT: Hur ska ni ta reda pÄ det?

– Vi tittar ju pĂ„ de svenska fallen och vilka sjukdomar de har haft och liknande, för att kunna jĂ€mföra och se om det Ă€r sĂ„ att man har en ökad risk frĂ„n 70 och uppĂ„t.

Det nya beskedet vÀlkomnas av professor Ingmar Skoog, förestÄndare vid Agecap, centrum för Äldrande och hÀlsa vid Göteborgs universitet. Han vÀnde sig starkt mot myndighetens retorik inledningsvis.

– Helt plötsligt var 70-plus den farligaste sjukdomen. Det gĂ„r emot all Ă„ldersforskning som gjorts de senaste Ă„ren, nĂ€r man buntar ihop alla till en skör grupp som behöver skydd frĂ„n alla andra.

Dagens 70-Äringar Àr piggare Àn nÄgonsin, visar Agecaps H70-studier som bedrivits sedan 1971. I studierna har man undersökt 70-Äringar födda vid olika Är, tidigast 1901 och senast 1944.

BĂ€ttre kapacitet

Det Ă€r stora skillnader i intellektuell funktion hos 70–75-Ă„ringar i dag jĂ€mfört med 30–40 Ă„r sedan, men Ă€ven den fysiska förmĂ„gan Ă€r avsevĂ€rt bĂ€ttre, enligt Skoog.

– DĂ€r ser vi enorma skillnader de senaste 15 Ă„ren.

Dagens 70-Äringar har dÀrmed Àven en större reservkapacitet för att hantera sjukdom.

– Man Ă€r inte lika nedbruten som en 70-Ă„ring var pĂ„ 70-talet. Dagens 70-Ă„ringar Ă€r ju de första som har levt under vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llet, medan de födda 1901 inte fick semestra förrĂ€n de var 38–39 Ă„r.

Det gĂ„r dock inte att komma ifrĂ„n att Ă€ldre personer Ă€r kraftigt överrepresenterade i dödsstatistiken för covid-19 – nĂ€stan 90 procent av de avlidna Ă€r över 70.

Demenssjukdom vanligt

Men i stÀllet för Älder i sig vill Ingmar Skoog sÀrskilt lyfta fram exempelvis demenssjukdom. Runt tre fjÀrdedelar av 70-plussarna som har dött i covid-19 har enligt Socialstyrelsen antingen bott pÄ ett Àldreboende eller haft hemtjÀnst.

– Och vi vet att 90 procent av de som bor pĂ„ Ă€ldreboende har en demenssjukdom, sĂ€ger Ingmar Skoog.

– Det visar sig att de som dör (inom Ă„ldersgruppen) Ă€r vĂ€ldigt sköra.

Anders Wallensten vill dock inte slÄ fast att man var för hÄrd nÀr man riktade sig till samtliga 70-plussare.

– Det hĂ€r Ă€r ett nytt virus, sĂ„ vi följer kunskapsutvecklingen, sĂ€ger han.

– Innan man har den hĂ€r typen av data Ă€r det svĂ„rt att sĂ€tta lika skarpa grĂ€nser som man kan göra om man har fullstĂ€ndiga data.

Fakta: SvÄra luftvÀgssymtom

Det nya coronaviruset gÄr under namnet sars-cov-2.

Viruset kan ge upphov till coronavirussjukdomen covid-19 som innebÀr olika luftvÀgssymtom. Bland symtomen mÀrks ofta feber, torrhosta och lunginflammation.

I sÀllsynta fall kan sjukdomen ocksÄ resultera i svÄra andningssvÄrigheter, med organsvikt och akuta lungskador, sÄ kallad chocklunga, som följd.

Hittills har över 26 000 svenska fall av coronasmitta konstaterats.

Antalet personer som avlidit i Sverige ligger pĂ„ omkring 3 200.

Siffrorna Àr uppdaterade den 11 maj 2020.

KÀllor: FolkhÀlsomyndigheten och The Lancet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!