Extra pengar för fĂ„gelinfluensa – notan skenar

Den pĂ„gĂ„ende fĂ„gelinfluensasĂ€songen slĂ„r alla tidigare rekord. Miljontals fjĂ€derfĂ€n har avlivats och notan för utbrottet har kostat staten Ă„tskilliga miljoner. Än Ă€r det inte över, och nu skjuter regeringen till 200 miljoner kronor för att drabbade gĂ„rdar ska kunna fĂ„ ersĂ€ttning.

MÄnga besÀttningar har drabbats av fÄgelinfluensa, och ett utbrott Àr dyrt för den som drabbas. Arkivbild.

MÄnga besÀttningar har drabbats av fÄgelinfluensa, och ett utbrott Àr dyrt för den som drabbas. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-04-29 06:44

– Jag utesluter inte – beroende pĂ„ hur frĂ„gan utvecklar sig – att vi kan behöva skjuta till ytterligare pengar, sĂ€ger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.

"Det hÀr Àr extraordinÀrt"

Totalt har drygt 2,4 miljoner fjÀderfÀn avlivats i Sverige sedan i höstas, dÄ det första utbrottet av fÄgelinfluensa drabbade en kalkongÄrd i SkÄne.

Sedan dess har flera besĂ€ttningar fĂ„tt in smittan – bĂ„de i SkĂ„ne och i andra lĂ€n. Bland annat har Sveriges största Ă€ggproducent i MönsterĂ„s i Kalmar lĂ€n drabbats hĂ„rt av smittan, som tidigare tvingade fram ett stopp i produktionen.

Smittan har visat sig vara bÄde svÄrare och mer dödlig Àn tidigare. Det handlar om ett luftburet virus som kan spridas frÄn vilda fÄglar via ventilationen, och smittan kan exempelvis föras vidare mellan gÄrdar via fÄgelleveranser, fordon, redskap, foder, damm, fjÀdrar. Förutom Sverige Àr flera lÀnder i Europa hÄrt drabbade.

HÄkan Henrikson, chefsveterinÀr pÄ Jordbruksverket beskriver lÀget som "extraordinÀrt".

– Vi har inte haft sĂ„ omfattande utbrott som under sĂ€songen 2020–2021. Det har vi aldrig varit med om, sĂ€ger han till TT.

Notan tickar pÄ

Drabbade besÀttningar, som kan söka ersÀttning av staten för att de bland annat tvingas avliva djur, Àr hittills uppe i 24 stycken. För staten innebÀr allt arbete med fÄgelinfluensan nu en kostnad pÄ minst 460 miljoner kronor, uppger HÄkan Henrikson.

– Men det tror jag kanske inte helt Ă€r slutnotan.

I kostnaden ingÄr dels veterinÀrarbete och faktiska insatser av bland annat försvarsmakten kring utbrotten, dels ersÀttningarna till djurÀgarna.

– DjurvĂ€rde, saneringsarbete och allt det ersĂ€tts med 100 procent – och det kan vi vĂ€l överblicka. Men sedan finns ju produktionsbortfallsersĂ€ttning med 50 procent, och det kommer ju ticka tills de hĂ€r Ă€r fullt i gĂ„ng igen.

Det ursprungliga Ärsbidraget pÄ 133 miljoner, som Jordbruksverket sedan tidigare fÄtt för arbete med just smittsamma djursjukdomar, rÀcker sÄledes inte lÀngre till.

Mer pengar skjuts till

Nu har regeringen i samband med vÄrÀndringsbudget 2021 kommit överens med samarbetspartierna att skjuta till extra pengar för arbetet med smittsamma djursjukdomar. 200 miljoner kronor gÄr till arbete med sjukdomar sÄ som fÄgelinfluensa, och dessutom viks ytterligare 60 miljoner för minknÀringen som tvingas ta paus med anledning av pandemin.

NÀr smittan bland fÄglarna dÀmpar sig Àr svÄr att förutse.

– DĂ„ Ă€r det givetvis jĂ€tteviktigt att vi sĂ€kerstĂ€ller att vi har har bra verktyg att jobba med det – bĂ„de utifrĂ„n myndigheterna men ocksĂ„ att nĂ€ringen fĂ„r kompensation för att man behöver slakta ut vĂ€ldigt mycket fĂ„glar.

TT: Jordbruksverket kostnadsprognos för fĂ„gelinfluensan Ă€r uppe i över 400 miljoner – och det stannar inte dĂ€r. RĂ€cker 200 miljoner sĂ€rskilt lĂ„ngt dĂ„?

– Det fĂ„r vi se givetvis, sĂ€ger Jennie Nilsson och fortsĂ€tter:

– Vi har baserat 200 miljoner pĂ„ det Ă€skande som Jordbruksverket gjorde i samband med att vi jobbade med vĂ„rĂ€ndringsbudgeten i nulĂ€get.

Fakta: FÄgelinfluensa

Vilda fÄglar (frÀmst andfÄglar) anses utgöra den naturliga reservoaren för influensavirus av typen H5N1 och H5N8.

Hos vilda fÄglar i hela vÀrlden cirkulerar en stor mÀngd olika influensa A-virus utan att orsaka pÄtaglig sjukdom hos fÄglarna. Utbrott orsakade av influensavirus frÄn vilda fÄglar förekommer framför allt hos fjÀderfÀ.

Andra djurarter kan ocksĂ„ smittas av vissa typer av influensa A-virus frĂ„n fĂ„glar ─ antingen direkt, via fjĂ€derfĂ€ ─ eller via andra djurarter.

Det Àr mycket ovanligt att mÀnniskor smittas. I en del fall kan viruset ocksÄ genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos andra arter. SÄ har till exempel gris, hÀst och mÀnniska utvecklat egna linjer av influensavirus.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!