Antikroppstester riskerar bli en besvikelse

Antikroppstester i stor skala beskrivs som ett mycket viktigt redskap för att fĂ„ en bild av hur covid-19 har spridits i samhĂ€llet – och pĂ„ sĂ„ vis kunna planera det fortsatta smittskyddsarbetet. Men allt mer tyder pĂ„ att bilden blir missvisande.

Antikroppstest för covid-19. Arkivbild.

Antikroppstest för covid-19. Arkivbild.

Foto: Ali Lorestani/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-05-31 09:10

– Det fanns en vĂ€ldig tilltro till det hĂ€r med antikroppstest, att de skulle lösa en massa problem nĂ€r det gĂ€ller det fortsatta smittskyddsarbetet. Men det verkar tyvĂ€rr inte vara sĂ„ enkelt, sĂ€ger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

Grundproblemet Àr att forskarna vÀrlden över Àr osÀkra pÄ hur resultaten frÄn antikroppstesterna ska tolkas. Det beror helt enkelt pÄ att det Àn sÄ lÀnge saknas tillrÀcklig kunskap om hur kroppens immunförsvar reagerar pÄ det nya coronaviruset.

– Det gör att det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att vĂ€rdera olika strategier för fortsatt social distansering, nedstĂ€ngning och sĂ„dana saker. Om det Ă€r rimligt, nödvĂ€ndigt eller onödigt. Det finns alla tĂ€nkbara möjligheter dĂ€r, sĂ€ger Jan Albert.

MÄnga frÄgetecken

Personer som har tillfrisknat efter en allvarligare infektion tycks i de allra flesta fall ha producerat antikroppar som gÄr att upptÀcka med dagens antikroppstester. Men nÀr det gÀller mildare infektioner finns mÄnga frÄgetecken.

– Det börjar komma allt mer kunskap om att Ă€ven de allra bĂ€sta testerna missar fall, framför allt de mildaste. Och det Ă€r ju de fallen som Ă€r mest intressanta, som vi inte har koll pĂ„, sĂ€ger Jan Albert.

Frisk utan antikroppar

Klas KĂ€rre, som Ă€r professor i immunologi vid Karolinska institutet och enligt Jan Albert kan beskrivas som Sveriges nestor nĂ€r det gĂ€ller kroppens immunförsvar, förklarar i en artikel i Svenska Dagbladet att antikroppar inte Ă€r en frĂ„ga om noll eller ett – att man antingen har dem eller inte.

– Har man haft en mild infektion kanske man bara fick ett mindre omfattande antikroppssvar, som kanske inte nĂ„r upp till grĂ€nsen för vad som rĂ€knas som ett positivt test, och som kanske inte heller ger den efterlĂ€ngtade totala immunitet som vi hoppas att infektionen innebĂ€r, sĂ€ger Klas KĂ€rre.

Dessutom, tillÀgger han, finns det exempel pÄ personer som blivit friska frÄn covid-19, trots att de pÄ grund av en Àrftlig immunbristsjukdom inte kan tillverka nÄgra antikroppar alls.

Kroppens immunförsvar Ă€r enormt komplext. Förutom antikroppar, som bildas av B-celler genom ett slags vild improvisation dĂ€r olika antikroppar slumpas fram tills nĂ„gon visar sig passa – sĂ„ finns det en bred bukett av andra vapen mot infektioner, exempelvis olika typer T-celler som ocksĂ„ kan lĂ€ra sig att kĂ€nna igen och bekĂ€mpa smittĂ€mnen.

Immunologiskt minne

Det innebĂ€r alltsĂ„ att personer som inte har antikroppar i blodet Ă€ndĂ„ skulle kunna ha haft covid-19 – och nĂ„gon form av skydd mot framtida infektioner.

– Sannolikt finns det nĂ„got slags immunologiskt minne, som gör att man Ă„tminstone inte klarar sjukdomen sĂ€mre Ă€n vad man gjorde första gĂ„ngen om man blir smittad pĂ„ nytt, sĂ€ger Jan Albert.

Men han understryker att ingen vet hur det ligger till Ă€nnu. Och Ă€ven om det immunlogiska minnet skulle ge ett visst skydd, sĂ„ Ă€r det oklart hur lĂ€nge det skyddet kvarstĂ„r – vare sig det handlar om antikroppar eller nĂ„got annat immunsvar.

– Det Ă€r ju sĂ„ forskning fungerar kring nya sjukdomar, tvĂ„ steg fram och ett steg bak. Man fĂ„r omvĂ€rdera tidigare kunskap ju mer man lĂ€r sig. Det Ă€r inget konstigt, och ingen kritik i det, sĂ€ger Jan Albert.

Flera forskargrupper, bland annat vid Karolinska institutet, studerar nu intensivt hur immunförsvaret hanterar det nya coronaviruset för att fÄ fram fler viktiga detaljer.

– Det Ă€r en massa baskunskap som saknas just nu, som behövs för att förstĂ„ lĂ€get i Sverige och i andra lĂ€nder, sĂ€ger Jan Albert.

Fakta: Antikroppar

Antikroppar Àr smÄ proteiner som likt pusselbitar kan fastna pÄ ett smittÀmne (till exempel ett virus) och pÄ sÄ vis hindra det frÄn att fungera.

Antikropparna tillverkas i enorm, slumpmÀssig formvariation av olika B-celler, som Àr en typ av vita blodkroppar.

MĂ„nga former passar inte alls – men till slut fastnar nĂ„gon antikropp hyfsat bra pĂ„ smittĂ€mnet. DĂ„ skickas signaler om ökad produktion av just denna antikropp.

Den utvalda B-cellen börjar dÄ dela sig. I samband med delningen uppstÄr nya formvariationer, som ger ny Äterkoppling om massproduktion. Tack vare den mekanismen finslipas immunsvaret sÄ att antikropparna fÄr en allt mer optimal form. I bÀsta fall besegras smittÀmnet.

Första gÄngen kroppen möter ett nytt smittÀmne kan det dröja innan immunförsvaret lyckas framstÀlla en effektiv antikropp. Men efter den första infektionen omvandlas nÄgra av de passande B-cellerna till minnesceller, som snabbt kan aktiveras igenom vid en ny smitta.

KÀlla: VÄrdguiden, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!