26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger i BrÄs undersökning att de utsatts för trakasserier, hot eller vÄld under 2020. Utsattheten har minskat sedan förra undersökningen som avsÄg valÄret 2018 dÄ 32,6 procent av de förtroendevalda uppgav att de upplevt hot, vÄld eller trakasserier.
ââVi har nu gjort undersökningen vid fem tillfĂ€llen som Ă€r jĂ€mförbara och har sett att utsattheten generellt Ă€r högre under valĂ„ren. Tittar man pĂ„ de mellanliggande Ă„ren var utsattheten lite högre under 2016 jĂ€mfört med 2020 men det Ă€r svĂ„rt att svara pĂ„ varför, sĂ€ger Anna Gavell Frenzel, utredare pĂ„ BrĂ„.
Utsatthet pÄ nÀtet
Yngre förtroendevalda uppger i störst utstrÀckning att de blivit utsatta, och dÀrefter Àr andelen mindre ju Àldre politikerna Àr. Av de förtroendevalda som Àr 29 Är eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den Àldsta Äldersgruppen, 70 Är och Àldre, Àr 13 procent.
ââDet kan vara kopplat till att yngre personer Ă€r mer aktiva pĂ„ internet och sociala medier. Det hĂ€r mönstret har ocksĂ„ framkommit tidigare Ă„r. Ju mer aktiva de förtroendevalda Ă€r, desto högre Ă€r utsattheten, sĂ€ger Gavell Frenzel.
Endast 16 procent av de förtroendevalda som uppgett att de utsatts för hot, vĂ„ld eller de trakasserier sĂ€ger att de polisanmĂ€lt hĂ€ndelsen. Ăven det Ă€r en bottennotering sedan BrĂ„ började mĂ€ta förtroendevaldas utsatthet.
ââDet Ă€r den lĂ€gsta nivĂ„n vi har sett hittills. Det har legat pĂ„ 19 procent de tre senaste mĂ€tningarna.
"En smÄsak"
Anna Gavell Frenzel sÀger att det frÀmsta skÀlet som de tillfrÄgade uppger Àr att de inte tror att en anmÀlan kommer att leda till nÄgot.
ââDet kan vara kopplat till att det vanligaste Ă€r att det handlar om hot och pĂ„hopp i sociala medier. Det nĂ€st vanligaste Ă€r skĂ€let Ă€r att man betraktar det som en del av sitt uppdrag eller att man uppfattar det som en smĂ„sak.
En fjÀrdedel av de förtroendevalda uppger att de pÄverkats i sitt uppdrag pÄ grund av utsatthet eller oro för att bli utsatta. Den vanligaste konsekvensen Àr att man dÄ undviker att engagera sig i eller uttala sig om vissa frÄgor.
ââDet vanligaste Ă€r att man undviker att uttala sig om rasism, integration och invandring. Men i Ă„r ser vi att Ă€ven covid-19-pandemin och vaccination Ă€r en sĂ„dan frĂ„ga, sĂ€ger Gavell Frenzel.