Hovrätten ändrar gängdom – en döms för mord

Tidigt en söndagskväll i maj 2020 skedde mordet som senare skulle komma att leda till en enorm rättsprocess. En 33-årig man, som utpekats som en gängledare, sköts till döds med minst nio skott när han var på väg till ett födelsedagskalas. Bakgrunden till dådet anses finnas i en konflikt mellan kriminella gäng i Biskopsgården, som ligger i en annan del av Göteborg.

Inom bara några timmar hade nio män gripits. Krypterade meddelanden från kommunikationstjänsten Encrochat, som fransk polis och Europol lyckades knäcka under utredningens gång, har spelat stor roll som bevisning. Tack vare den kunde man knyta ännu fler personer till dådet.

En döms för mord

Totalt åtalades 16 personer i tingsrätten. Men rätten menade att åklagarna inte kunnat bevisa vem, eller vilka, personer som faktiskt avlossade skotten. Tolv personer dömdes därför i Göteborgs tingsrätt för medhjälp till mord, samt för förberedelse till mord på tre av mordoffrets släktingar.

Ytterligare en man dömdes till fängelse i ett år och sju månader för stämpling till mord på en av mordoffrets släktingar. Tre friades helt.

Hovrätten gör i stort sett samma bedömning som tingsrätten gällande vad som har hänt, men ändrar domen på flera punkter. Bland annat döms en person för mord i stället för medhjälp till mord.

"Hovrätten anser att han har begått det välplanerade mordet tillsammans med de andra som var på platsen, även om det inte går att säga vilka som var skyttar", skriver hovrätten för västra Sverige i ett pressmeddelande.

Eftersom mannen var ung vid tidpunkten för brotten ska han ha ett kortare fängelsestraff än en vuxen, konstaterar hovrätten. Samtidigt anser domstolen att det inte ska dras av så mycket på strafftiden som tingsrätten gjort och dömer honom därför till ett längre straff: 13 år och tio månader, ett år mer än vad han dömdes till i tingsrätten.

Ledare döms för anstiftan

En person döms också för anstiftan till mord, i stället för medhjälp till mord. Personen har en ledande ställning i en kriminell gruppering och mordet skulle inte ha utförts om inte han uppmanat till det, lyder motiveringen. Hovrätten fastställer straffet om livstids fängelse för mannen.

– Vi är nöjda med att hovrätten har fastställt tingsrättens dom i stort och därutöver har delat vår bedömning kring rubriceringen för en person som anstiftare och en person för mord, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson.

Totalt har 13 personer dömts i fallet, varav fyra till livstids fängelse. En av männen, som dömdes för medhjälp till mord och förberedelse till mord, hade lämnat upplysningar till polisen som var värdefulla under utredningen. Åklagaren hade därför yrkat på ett tidsbegränsat straff för honom – men varken tingsrätt eller hovrätt höll med om det och påföljden blev i stället livstid.

– Jag tror att både åklagare och polis tycker att en person som berättar öppenhjärtigt om vad som hänt också ska kunna få någon typ av lindring påföljdsmässigt. Annars finns det ju inget incitament till att berätta, säger Helena Treiberg Claeson.

Hon påpekar att det är ovanligt att arbeta med enbart ett mål under så lång tid som hon och ytterligare två kollegor har gjort, men sett till målets omfattning var det nödvändigt.

– Det har varit ett långt och hårt arbete både för oss åklagare och polisen som har gjort ett gediget utredningsarbete. Så det är klart att just nu känns det väldigt bra att det har gett utdelning.