Nej till offentlighetsprincip för friskolor

Till skillnad från de kommunala skolorna omfattas inte friskolor av offentlighetsprincipen. En lagändring, så att samtliga skolor skulle omfattas, har utretts men inte genomförts.

Frågan fick förnyad aktualitet när statistik om friskolor oväntat kom att hemligstämplas. Enligt ett domstolsbeslut ska nämligen uppgifter om fristående skolor ses som affärshemligheter och därför sekretessbeläggas.

Tillfällig lösning

Det stod klart att lagstiftningen måste ändras, för det råder enighet om att statistik om varje skola måste vara tillgänglig för alla. Regeringen, C och L har enats om en tillfällig lösning i form av att bryta statistiksekretessen, tills en långsiktig lösning finns på plats. Men Vänsterpartiet vill att de tar steget fullt ut.

– Det enda rimliga vore att införa offentlighetsprincipen. Det skulle också vara den snabbaste lösningen eftersom det redan finns förslag sedan tidigare, säger Daniel Riazat (V), ledamot i utbildningsutskottet och den som föreslog ett utskottsinitiativ.

Det har varit känt att det inte finns en riksdagsmajoritet för att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Det visade sig också i utskottet, där fem av de åtta partierna röstade nej till initiativet. Daniel Riazat ifrågasätter särskilt Liberalernas nej.

– Liberalerna låtsas vara ett skolparti men med det här beslutet visar de att de inte är det, säger han.

Håller inte med

Roger Haddad (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, håller inte med om att offentlighetsprincipen behövs. Som han ser det är det stora problemet sekretessen kring skoluppgifterna. Enligt Haddad är det problemet nu löst, efter överenskommelsen med regeringen.

– För min del känner jag mig säker på att vi med den här lösningen sett till att det blir öppenhet och insyn. Det är möjligt att Vänsterpartiet vill lösa det på ett annat sätt, men vi menar att detta är en lösning som är bra för för Skolverket, Skolinspektionen och kommunerna, säger Roger Haddad.

Moderaternas argument mot initiativet är att offentlighetsprincipen skulle drabba de små friskolorna och kosta mycket pengar.

– Men Idéburna friskolors riksförbund, som representerar de små friskolorna, ställer sig bakom offentlighetsprincipen och tycker att den är det enda rimliga, säger Daniel Riazat.

Frågan handlar i grunden om stora skolföretag möjlighet att göra vinster på verksamheten, utan insyn i deras verksamhet, fortsätter han.

– Detta är ett hån gentemot alla lärare, elever, föräldrar, journalister och forskare som behöver ha insyn i skolan, säger Daniel Riazat.