Donald Trump Àr den förste amerikanske president sedan Richard Nixon pÄ 1970-talet som vÀgrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat pÄ spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.
SÄvÀl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsÄklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begÀrt ut dokumenten, och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump mÄste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vÀgrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gÄtt presidenten emot.
Konservativ majoritet
FrĂ„gan har nĂ„tt den sista juridiska instansen nĂ€r Högsta domstolen diskuterade Ă€rendet pĂ„ tisdagen â pĂ„ distans, för att minska smittspridningsrisken.
President Trumps advokat Patrick Strawbridge pressades om han ansÄg att en president var fredad frÄn att tvingas lÀmna ut privata dokument. Chefdomare John Roberts, som Àr konservativ, frÄgade om advokaten kunde se nÄgot tillfÀlle nÀr den amerikanska kongressens representanthus kunde krÀva ut handlingarna.
ââDet har jag svĂ„rt att förestĂ€lla mig, svarade Strawbridge.
Ăven representanthusets intentioner att driva frĂ„gan om Trumps deklarationer ifrĂ„gasattes i Högsta domstolen.
ââBorde vi undersöka den mentala processen hos lagstiftarna? Borde ledamöter i representanthusets kommittĂ©er tvingas vittna om varför de vill se dessa dokument, frĂ„gade Roberts justitiedepartementets advokat Jeffrey Wall.
Fördel Trump?
PÄ förhand tycks flera omstÀndigheter tala till Trumps fördel, rapporterar nyhetsbyrÄn AFP.
Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstÄnd anses indikera att den övervÀger att gÄ emot de lÀgre instanserna. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse tvÄ nya domare, vilket innebÀr att rÀtten i dag har en konservativ majoritet.
Men sjÀlvklart Àr det inte, pÄpekar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
ââIdĂ©n med högsta domstolen Ă€r att den ska uttolka konstitutionen och förhĂ„lla sig ovanför de politiska stridigheterna, domarna som utses ska vara vĂ€l respekterade och inte bli indragna i dagspolitiken. LĂ€nge var det sĂ„ att mĂ„nga nomineringar gick igenom senaten med stora majoriteter, men sedan 90-talet har den processen blivit mer partipolitisk, sĂ€ger han.
Chefsdomaren John Roberts har dock markerat mot Trump nÀr denne ifrÄgasatt opartiskheten hos domare som nominerat av demokratiska presidenter.
ââMan ska inte utgĂ„ frĂ„n att de konservativa domarna med automatik kommer att stödja Trump i alla lĂ€gen. Situationen Ă€r sĂ„ oerhört polariserad i USA att de kanske blir Ă€n mer angelĂ€gna om att vidmakthĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet, sĂ€ger Dag Blanck.
Maktbalans i botten
Fallet Àr politiskt laddat och bÀgge sidor kallar frÄgan principiell. Demokratiska partiet hÀvdar att mÄlet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentÀmbetet. Trumps advokater hÀvdar i sin tur att presidenten mÄste ha fullstÀndig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt Àmbete, annars kan motstÄndare sÀtta kÀppar i hjulen genom att sjösÀtta Àndlösa utredningar.
ââDen frĂ„gan ligger i botten, hur mycket makt presidentĂ€mbetet ska ha, sĂ€ger Dag Blanck.
Ăven Högsta domstolen Ă€r medveten om mĂ„lets tyngd. I slutet av april bad rĂ€tten överraskande parterna att lĂ€mna in skrivelser om frĂ„gans politiska betydelse, skriver AFP.
Det ovanliga draget har i USA lett till spekulation om att rÀtten kan slÄ fast att frÄgan i första hand Àr politisk, snarare Àn juridisk. Ett sÄdant utslag skulle ogiltigförklara de tidigare domstolsbesluten om att dokumenten mÄste offentliggöras.
Dom före valet
Högsta domstolen förvÀntas meddela sitt utslag före slutet av juni, nÄgra mÄnader innan presidentvalet den 3 november.
ââOm resultatet gĂ„r Trumps vĂ€g kommer han att se det som en bekrĂ€ftelse pĂ„ att han hade rĂ€tt och det kommer att bli en stor del av hans valkampanj. Om det gĂ„r emot honom ska det bli vĂ€ldigt intressant att se vad som hĂ€nder. Om det kommer fram graverande uppgifter i hans sjĂ€lvdeklarationer kan det bli sprĂ€ngstoff, sĂ€ger Dag Blanck.