"Våra tyska ägare är ett familjebolag som tror mycket på oss, så utvecklingen slutar inte här", säger vd Erik Pettersson.
Vätternpotatis är ensam leverantör av råvara till Ödeshögs biogasanläggning, utöver hushållen i centralorten. Från Vätternpotatis anläggning strax söder om Hästholmen fraktas stora mängder potatisskal till kommunens biogaspanna. Nu är frågan hur framtiden ser ut för biogasanläggningen. Den frågan får politikerna i Ödeshög på sitt bord i höst.
– Vi är här för att sälja potatis. Inte för att tjäna pengar på skalen. Men vi vill däremot inte betala för att bli av med energirik råvara till en biogasprocess, säger Vätternpotatis vd Erik Pettersson.
Sedan januari 2014 körs så kallad potatis-slurry till reningsanläggningen. Det är en blandning av vatten, skal och defekta potatisar.
– De flesta får i dag betalt för sina råvaror till biogas, säger Erik Pettersson. Min företrädare sa upp avtalet, som gick ut vid nyåret 2020/2021. Efter diskussioner blev vi medvetna om att vi måste betala för att biogasanläggningen i fortsättningen ska ta emot vår slurry. Vi måste därför titta på ett alternativ till Ödeshög.
– En gång i tiden byggde man biogasanläggningen i Ödeshög för att just serva Vätternpotatis, fortsätter Erik Pettersson. Vi skrev då ett sjuårsavtal om att leverera potatisrester för att de skulle klara av att hålla igång den här anläggningen. Den är designad efter vår produktion och det som kommer därifrån.
– Nu har vi gjort två stora investeringar, vi gör potatisgratäng och vi ska utöka potatissalladen. Det har medfört jättemycket för oss. Vi har ansökt om ett nytt miljötillstånd, eftersom vi nu får in även ägg och mjölk i produktionen.
Den nya produktionslinjen gör det möjligt att leverera mer småförpackningar till privatkunder. Allt är högt automatiserat.
– Ödeshög har sett tre vägar framåt när det gäller tillverkningen av rötgas; att öka produktionen, att stå still eller minska, förklarar Karin Almstedt, kvalitets- och miljöchef hos Vätternpotatis. Men om vi vill öka, så måste Ödeshög också öka. Annars klarar inte vi att ha kvar dem som mottagare av vår slurry.
– Vi är ju en stabil leverantör, inflikar Erik Pettersson. Samma mängd varje vecka, året runt. 8 000 ton potatis-slurry per år. Vi ger ett jämnt flöde in i produktionen.
– De här bakterierna i processen är ju "vanedjur", så att säga, fortsätter Karin Almstedt. De behöver äta samma sak varje vecka. En vecka om året står vi still, men det vet vi om långt i förväg, så man kan planera leveranserna efter det.
I början av processen kommer otvättad potatis in från bilarna. En del potatis lagras i trälårar innan det är dags att skicka in dem i processen. Platschefen Johan Lavesson guidar.
En ny produktionslinje var klar för start på Vätternpotatis i februari i år. För närvarande tillagas potatisgratäng där. Den kommer även att användas för fler nya produkter.
– Vi kommer att kunna producera ännu mer till privatkunder, säger platschefen Johan Lavesson. Det är bra för vår anläggning att våra ägare är villiga att satsa i tider när det är tufft.
– Nu har vi utrustning, så nu kan vi fortsätta utveckla, säger Erik Pettersson. Vi kör ett skift nu, nu kan vi göra andra produkter med två skift. Men det gäller att skynda långsamt.
Hit levereras två-tre långtradare med potatis varje dygn. Kvalitets- och miljöchefen Karin Almstedt skrattar när hon får uppmaningen att peka.
En snabb vandring genom anläggningen startar vid mottagningskontrollen, där långtradarna från leverantörer i Östergötland, Västergötland och Halland lastar av. Potatisen kommer dels från potatisgrossister, dels från kontraktsodlare. De sorter som används är huvudsakligen Belana, Gala, Bintje, Asterix och Solist.
– Vissa sorter är jättebra tidigt på året, ungefär nu och framåt, säger Erik Pettersson. Andra sorter kan lagras länge i kyla. Somliga passar att göra kulpotatis av, andra är bra till mos. Det är viktigt för oss att använda svensk råvara och ta vara på det svenska jordbruket.
Företaget behöver potatis året runt och den levereras i två till tre långtradarlass per dygn. På anläggningen finns ett kvalitetslabb, där man hela tiden testar det som kommer in. Företagets agronom håller också kontakt med odlarna och tipsar dem under säsongen om hur de ska få så bra potatisskörd som möjligt.
Karin Almstedt förklarar att mindre potatisar är mest efterfrågat. Och de ska vara jämnstora, utan märken och skador.
Efter tvättning och sortering fortsätter potatisen genom de rostfria vindlingarna. Vid en station skärs det som passerar till rätt sorts bitar, vid andra förkokas potatis i vattenånga. Det slamrar och luften är fuktig.
För den som vill komma in här råder strikt klädkod och noggrann tvätt för att klara livsmedelshygienen. Det mesta är automatiserat och robotar staplar till sist förpackningar med kokt eller skuren potatis. Sista anhalten är kylda lager, där eltruckar levererar ut lådorna med potatis färdig för kunderna.
I det stora kyllagret kallar truckarna fram förpackningarna med färdig potatis med hjälp av robotar.
– 2021 är året när vi ska slutföra alla projekt vi har på gång, säger Erik Pettersson.