I källarlokalen på Godegårds skola är teaterverksamheten i full gång. Barnen är mitt i övningar där de gestaltar olika karaktärer.
Adina Andersson och hennes vänner gör en övning som de tycker är extra kul.
– Två personer ställer sig bakom mig. Jag har mina armar bakom min rygg och deras armar ska vara mina. De grejar bakom mig och jag ska till exempel låtsas att jag borstar håret eller äter. Det kan bli riktigt roligt, säger Adina.
David Karlsson ligger på mattan i sin roll som en person som solar.
– Jag tycker att det är roligt att spela teater. Det är extra kul att själv hitta på vem man vill spela.
Han berättar vidare att de har något som heter Miniteater.
– Man gör en kort teater som vi hittar på själva, den är bara några minuter lång. Man kan vara två eller tre som spelar och man väljer själv vad man vill spela för roll. Har vi svårt att komma igång kan vi få lappar av Åsa där hon skrivit en startreplik till oss.
Åsa Bergman Johansson arbetar som cirkelledare på Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV. Hon bor i Spångsholm utanför Mjölby och leder olika teatergrupper i Linköping, Borensberg och Godegård.
Hur kom det sig att du blev ledare?
– Jag tycker själv att det är så kul med teater och vill ge fler möjligheten att få prova det.
Vad är det som driver dig?
–Att alla kan spela teater, man är aldrig för gammal eller för ung. Jag gillar människors kreativitet, det ger mig energi. Det är dessutom väldigt roligt att göra det här och jag drivs av lekfullheten. Vägen till målet är alla kreativa idéer på vägen. Slutet är inte superviktigt.
Har du själv spelat teater?
– Ja, jag ägnade mellanstadietiden till att skriva teaterstycken istället för att vara ute på rasterna. Det har sedan blivit många teaterföreställningar under åren där jag både har sjungit och dansat, fast jag egentligen inte kan. Men jag gjorde det i min karaktär och då är man inte sig själv.
Hur jobbar ni med Miniteatern?
– Vi börjar terminen med att barnen ska tänka ut en karaktär de vill vara och sedan hur de ska använda de olika karaktärerna. Att få in dem i ett samarbete i en miljö de ska vara i. Det kan bli att en mormor, spindelmannen och ett spöke är på en restaurang och äter. Därefter ska de bygga en story och repetera, säger Åsa.
I slutet av terminerna brukar det bjudas in till en teateruppvisning.
– Det brukar alltid uppskattas av både föräldrar och barn.