Den 24 april möttes Eva Kenkkilä och Åke Markström av brandrök när de var på väg hem till Godegård efter ett besök i Askersund. På vägen kunde de se hur det brann i skogen och det visade sig att skogsbranden hade startat en kort bit bort från deras hem. Brandmän på plats förklarade att paret kanske skulle behöva evakueras och rådde dem till att se över vad de ville ta med sig.
– Det var fruktansvärt otäckt. Jag hann tänka lite grann, jag tänkte att jag inte ska göra som många och ta med en kartong pappersnäsdukar. Så irrationell kan man bli, man tar nått tokigt om man gör det i stress. Jag skulle tagit med sådant som inte går att få tillbaka, gamla kort och sådant som äldre släktingar har gjort. Allt annat kan man ju köpa nytt, säger Eva.
Paret har inte varit med om en skogsbrand så pass nära någon gång tidigare.
– Så liten man känner sig, så liten. Det är helt ofattbart. Man tittar på bilder från naturkatastrofer, vare sig det är vind, vatten eller eld, men tar det inte till sig som när det kommer nära en. Hur maktlös man egentligen är. Man får upp ögonen för hur stark naturen är, säger Eva.
Branden hade orsakats av att ett träd fallit över en elledning. Men Eva och Åke hade tur, efter ungefär en timme i ovisshet fick de beskedet: det inte var någon risk för dem. Elden skulle inte sprida sig åt deras håll tack vare att vinden blåste så pass hårt bort från huset. De var säkra, trots allt.
– Jag törs inte tänka tanken på vi gjort om vinden legat åt fel håll. Det var läskigt att vi bor så nära, men det luktade ingen brandrök. Så starkt blåste vinden, säger Eva.
– Det var tur att det blåste ostlig vind. Hade det blåst sydväst som det brukar göra så hade alltihop brunnit, säger Åke.
Det är inte första gången som träd faller ner på ledningarna i Godegård. Paret berättar att de har strömavbrott lite till och från, och tror att det kan hända igen.
– Det är väldigt torrt här, det var likadant förra året. Det är bara tur att det inte börjar brinna mer egentligen, säger Åke.
– Det är inte så man går och oroar sig, men man tänker tanken, säger Eva.
Branden i Godegård täckte en yta på omkring 35 hektar. I nuläget finns ingen brandbil i Godegård vilket paret tycker är märkligt.
– Det borde finnas, speciellt med tanke på att det är så mycket skog här. Det är viktigt för framtiden, vi kan ju inte tro att det är den sista skogsbranden. Det kan inte finnas något viktigare än att man har ordentlig beredskap, och att den finns nära, säger Eva.
Brandstationen i Godegård har varit nedlagd sedan 2005, men att öppna den på nytt är inte aktuellt.
– Det finns inte medel för att ha en station i Godegård. Vi har fått prioritera var vi kan ha bäst täckning. Vi har stationer i Motala och Tjällmo som får åka mot Godegård om det skulle behövas. Från Motala till Godegård tar det drygt 20 minuter i utryckning, säger Henrik Josefsson, Räddningschef på Motala kommun.
Eva och Åke tycker det är skönt att branden är över och känner en stor tacksamhet till alla som jobbat med släckningsarbetet.
– Man tror inte det händer, man tror inte man ska komma hem och se brandrök. Stor eloge till alla som arbetat, vilka kolossalt duktiga brandmän, jag känner stor tacksamhet, säger Eva.