– Det är lite skönare när man inte är så många i en klass, säger Axel Jonsson som går i fyran. Han kan i dag promenera till skolan hemifrån. När han var yngre gick han i Tjällmo, 16 kilometer bort.
Sofia Karlsson, som också går i fyran, åker skolbuss varje dag och har dessutom en kilometer att promenera från sin hållplats till hemmet. Men hon är nöjd och tycker inte att det känns särskilt jobbigt.
När hon börjar i sjuan kommer resvägen bli desto längre. Då är det Mariebergsskolan i Motala som är tillhörande enhet.
Sofia, som tidigare bodde i Örebro, kom till Godegård skola i trean. Hon säger att hon trivs i sin klass, trots att de bara är två tjejer mot fem killar.
– Men man får snabbare hjälp när man behöver och jag har kompisar som är både äldre och yngre. Man har blivit mognare när man är med äldre, säger hon.
Sofia kommer på fler fördelar:
– Vi kan också göra fler utflykter och får hjälp av föräldrar som skjutsar.
Hon skulle inte vilja vara elev på någon annan ort just nu.
– Det skulle vara väldigt jobbigt att åka bil till stan och vilken skola man skulle gå på.
Axel kontrar med att han å andra sidan ibland skulle tycka att det vore kul med en större skola.
Algot Andersson som går i trean, och likt Sofia busspendlar, berättar att han gillar skolgården, där det går att leka mycket och även spela fotboll på rasterna.
– Det finns mycket grejer, säger han.