Ett föredrag om trädens betydelse för människans välbefinnande och vårt samhälle i stort. Då lämpar sig Asylenparken i Vadstena perfekt, menar Jan-Erik Nylund.
– Här finns hundraårig ask, alm, lind, ek och lönn. Hästkastanjer, naturligtvis.
Vadstenabon är professor emeritus vid Fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Han brinner för parken där kommunens planer på bostadsbyggande varit omtvistad. Att det väcker känslor är inte alls konstigt, menar Jan-Erik Nylund. Det finns starka band mellan människa och träd.
– Jag skulle säga att vi är genetiskt programmerade att trivas i öppna landskap med träd. Det är vår ursprungsmiljö, trädsavannen i Afrika.
Att vi mår bra i städernas gröna oaser är alltså helt naturligt, anser han.
– Det har gjorts mängder med vetenskapliga studier som visar att parker främjar mental hälsa. Barn på förskolor i parkmiljö till och med slåss mindre.
Trädet som religiös symbol har en lång historia. Jan-Erik Nylund räknar upp några: Kunskapens träd i bibliska Edens lustgård, Yggdrasil i nordisk mytologi och mayaindianernas världsträd. Buddhas upplysning skedde under ett bodhiträd.
– Trädet är så stort och annorlunda. Det är gott, men också en gåta. Människan har alltid fascinerats av träd. Det är ett hem för många organismer och ger både mat, skydd och bränsle.
Strider om städernas parkmark är ingenting nytt och kommer att engagera människor även i framtiden.
– Vi bör ta vara på den parkmiljö vi har i Vadstena. Träden är viktiga för oss människor, säger Jan-Erik Nylund.