Patrik Svärd, TSOP (Task specialist operator personell) och Christoffer Viinikka, TSO (Task specialist operator) utför arbete hängandes ifrån en helikopter.
Slutmålet för dagen kommer via mms som en pin på Google Maps. Vägbeskrivningen tar bilresan mot och förbi Mjölby i riktning mot Boxholm. På flera kilometers håll skymtas en gul helikopter genom vindrutan, stillsamt svävandes över trädtopparna.
Bingo.
Vägbeskrivningen mot den oansenliga punkten på kartan leder in på en smal och ojämn skogsväg. Det smattrar mot underredet av bilen och önskan om fyrhjulsdrift känns inte överdriven.
Efter fem minuter körning öppnar till slut skogen upp sig.
Destinationen är nådd.
Från den klarblåa himlen lyser septembersolen ned över den breda korridoren mitt i skogen. Ljudet av rotorblad hörs inifrån bilen. Ovanför framträder en gul helikopter, hovrande, helt stilla ovanför ledningarna om 400.000 volt tillhörandes det svenska stamnätet.
I en stolliknande konstruktion hänger två personer under helikoptern cirka 40 meter över mark och arbetar med ledningarna.
Spänning i dubbel bemärkelse.
Utan bilen som skydd är luftsuget under helikoptern påtagligt och gången blir vinglig.
På skogsvägen framför står personal från Vattenfall i gula varselvästar och hjälmar. Blickarna är vända uppåt. De ser fascinerade ut när de spanar in Patrik Svärd, Task specialist operator personell och Christoffer Viinikka, Task specialist operator. Duon som noggrant drar sig fram längs den strömförande fasen för att avlägsna den fiberoptiska kabel som tagits ur drift.
Många från Vattenfall Services Nordic AB tog del av arbetet.
En av dem som följer arbetet från marknivå är Björn Jarme, projektchef för underhållsavtal på region och stamnätsledningar på Vattenfall Service Nordic AB. Tillsammans med Marcus Nord är han initiativtagare bakom arbetsmetoden där stam- och regionnät underhålls med personal undertill en helikopter. En metod som både sparar tid och pengar, och som innebär att de kan arbeta på en spänningssatt ledning utan avbrott.
Projektchef Björn Jarme och Ronja Pintar, underhållsledare. Båda från Vattenfall Services Nordic AB i Motala. Idag är de ute på fält och tar del av underhållsarbetet via helikopter.
– En vision min kollega Marcus Nord haft i flera år, förklarar Jarme.
Projektet såg ljuset under hösten 2021. De såg möjligheterna att realisera projektet efter att ett läge uppenbarat sig på marknaden. Men insåg att expertis från flygbranschen behövdes för att komma vidare. De tog kontakt med företaget "Storm Heliworks" och en av delägarna – Dennis Sundqvist, som gick igång på deras förslag.
– Han kunde dessutom förstå sig på regelverken kring helikoptrar. Normalt sett är det inte godkänt att arbeta hängandes under en helikopter, undantaget livräddning som exempelvis ytbärgare. Men Transportstyrelsens regelverk gäller enmotoriga helikoptrar.
Lösningen för projektet blev införskaffandet av den tvåmotoriga helikopter som används idag.
– Det är en tidigare ambulanshelikopter. Stabil och med autopilot som hjälper piloten att bibehålla samma position i händelse av hård vind, förklarar Jarme.
En investering som kostade cirka 100 miljoner kronor i inköp. Men möjligheten att underhålla- och reparera stamnätet via helikopter har enligt Jarme flera stora fördelar gentemot tidigare arbetssätt.
Den tvåmotoriga helikoptern har tidigare använts som ambulanshelikopter, men används numera i arbetet på högspänningsledningarna.
– Hösten 2022, ett år efter första mötet körde vi igång ett pilotprojekt som var baserat på fyra olika arbetsmoment som vi utför på stamnätet. Redan efter fyra veckor kunde vi konstatera att vissa arbetsmoment gick upp till 1200 procent fortare med helikoptern gentemot andra arbetssätt.
Han fortsätter.
– Dessutom är arbetsmiljön bättre för teknikerna med den här metoden också.
Något som hans kollega Marcus Nord från Grebo skriver under på. Han är en av tolv personer i Sverige som får arbeta med elledningar från 130.000 till 400.000 volt från helikopter. Ett arbete som tar honom från norr till söder i landet under säsongens 25 veckor om året.
Men idag står han på mark som elsäkerhetsledare och övervakar arbetet som kollegorna genomför.
Marcus Nord, är elsäkerhetsledare på Vattenfall Services Nordic AB. Under dagen leder han arbetet från marken. Marcus är en av tolv personer i Sverige som får arbeta med högspänningsledningar från 130.000 till 400.000 volt undertill en helikopter. För den intresserade går hans och kollegornas arbete att följa i tv-serien "Högspänning på Viaplay och Kanal 3.
Varför är det säkrare att jobba med högspänning från en helikopter?
– Traditionellt sett använder vi isolerade rep som vi skjuter upp över fasen. Som vi sen hissar upp oss i från marken. Därefter kan vi jobba på fasen under 5-6 timmar innan vi måste ta hänsyn till strålning som uppkommer från magnetfälten.
Han förklarar att repen de klättrar upp i har kontakt med jord när de hänger ner från fas till mark, vilket ökar risken för överslag om exempelvis repen skulle bli blöta. Något som vore livsfarligt.
Andra fördelar är vid oväder.
– Kommer åskan kan vi snabbt ta oss därifrån. Använder vi rep tar det en till två timmar innan vi är på marken igen, förklarar Nord.
Arbete på stamnätet utanför Mjölby.
Hur är känslan av att hänga och jobba under en helikopter?
– Jag är väldigt förtjust i det. Jag gillar höjder så det passar mig ganska bra, säger han och ler med hela ansiktet innan han utvecklar vidare.
– Sen gillar jag säkerhetsaspekten, och det är bekvämt gentemot att behöva klättra upp på ledningen, säger Nord.
Likvärdiga metoder används bland annat i Österrike och Frankrike.
Jarme förklarar att Vattenfall utbildar personal i samröre med Svenska Kraftnät alltefter att behovet ökar.
– Det som är viktigt med den här typen av utbildning är att den utövas kontinuerligt. Det gäller att hålla sig varm i kläderna. Den här branschen är förenade med stora risker överlag. Det är höga höjder och spänningar. Man behöver vara extremt säkerhetsmedveten om det här ska vara ett jobb att satsa på.
Han pausar.
– Vi är inte särskilt intresserade av människor som söker adrenalinkickar. De kan få hoppa fallskärm eller göra något annat på fritiden. Här är det säkerhet flera gånger om som gäller, betonar han.
En fiberoptisk kabel tas bort runt den strömförande fasen av personalen från Vattenfall Services Nordic AB.
De förklarar att det behövs utbildning inom högspänningsledningar med och utan spänning. Därefter följer en "barehands-utbildning" som Marcus förklarar mer ingående.
– "Barehands" betyder inte att vi arbetar med "bara händerna". Utan vi har en hel dräkt som skapar en så kallad "Faradaysbur", som leder el och elektriska fält runt dräkten. Vi blir som en fågel som kan ta på ledningarna. Innan den utbildningen jobbar man med ledningarna med långa stänger med verktyg på, förklarar han.
Men det stannar inte där.
– Därefter behöver en påbyggnadsutbildning för att få jobba under helikoptern. Så det krävs en del innan man får börja arbeta med det här, konstaterar Marcus.
För många tv-tittare är Marcus Nord ett välkänt ansikte i Viaplay och TV3:s realityserie "Högspänning". En serie som i detta nu spelar in sin fjärde säsong, och som handlar om personer som jobbar med landets energiförsörjning.
Den stora samhällsvinsten med arbetet råder det inga tvivel om.
– En ledning behöver precis som ett hus underhåll för att fungera, görs inte det går det sönder. Stamnätet är elnätets motorvägar. Blir det avbrott är det som att klippa av Essingeleden. Det blir katastrof, säger Jarme.
Nord inflikar.
– Att underhålla via helikoptern kostar 2-3 procent av kostnaden mot att behöva stänga av elen. Så det är en ren förtjänst med att använda helikoptern som i sig är ett dyrt verktyg.
Man får inte vara höjdrädd när man arbetar med underhåll av ledningar i det svenska stamnätet.