Det var en dag för ett par veckor sedan som det slog mig. Jag samlar minsann. Och med ens blev det helt berättigat att köpa armband nummer 442. Nej, det är ingen överdrift - jag älskar armband. Ett eller ett par extra vackra som jag fått vid konfirmationen eller födelsedagar finns det, och de betyder förstås extra mycket, men det är inte värdet som sådant som jag är ute efter. Det är känslan. Ett 39-kronors smycke av plastpärlor gör mig jätteglad om bara kulören tilltalar. Och som sagt, det gör den väldigt ofta.
– Inte ett armband till stönade maken häromdagen, när jag längtansfullt svängde på en sån där snurrställning som finns i nästan alla butiker numera. Ofta även i inredningsbutiker faktiskt, vilket ju är en högvinst-kombination!
– Jo, men du vet, jag samlar ju, svarade jag.
Han fnös, men sa faktiskt inget mer.
Problemet är att jag samlar på två saker till - handdukar och påslakanset. När man kommer upp i mängd blir det tyvärr en smula skrymmande. Men vad gör man? En samlare vet att ge plats åt sina dyrgripar. Handdukarna har två egna garderober. Liksom alla påslakan, närmare 100 i antalet om sanningen ska fram. Samlar!
När det gäller handdukar så har min svärmor lärt mig något smart. Man behöver inte använda dem! Nix, se dem som en inredningsdetalj att bara njuta av. I ett av badrummen där hemma har vi en handdukstork. Jag ser den mer som en tavla. Där hänger jag mina vackraste alster. De flesta är blå och vita och har något inslag av stjärnor.
När barnen badar och oförsiktigt närmar sig mina dyrgripar är jag genast där. ”App, app! Mamma hämtar era handdukar i skåpet. Inte röra!” De vänjer sig, tänker jag.
Men nu ska jag dela med mig av en förvaringslösning som jag är stolt över. Det gäller armbanden. När vi flyttade till vårt hus blev jag med dressingroom. Mycket lyxigt. I det rummet finns en mystisk liten garderob, ganska smal och bara 25 centimeter djup. Jag hade morgonrocken där, tills jag kom på en mycket bättre lösning. Armbanden fick flytta in!
Snickaren i familjen tillkallades för att sätta upp hållare på kortsidorna i garderoben som jag sedan kunde lägga stänger över. När jag ska använda ett armband lyfter jag bara upp stången och tar mitt samlarobjekt. Dörren till garderoben har vi försett med mjukt tyg och små spikar. Där hänger halsband.
Jag är nöjd. Som den regelrätta samlare jag är.