Varje morgon under ledigheten har 6-åringen gått upp först. Längtan efter legobygget har övervunnit rädslan för att smyga upp ensam i ett stort mörkt hus. Jag hittar honom alltid intill granen där han sitter tyst och beslutsam med ritningar och alla bitar i sorterade högar omkring sig.
Jag brukar ta ett varv och släcka lampor eftersom han trycker på varenda lysknapp på vägen från sovrummet till vardagsrummet.
Det är en skön stund för honom, förstår jag. Hans sätt att samla energi.
En klok vän sa till mig under en fikarast en av de sista dagarna före dopparedagen att julen är en tid att ta chansen. Vi andra som satt runt bordet förstod först inte vad han menade, men det visade sig att budskapet inte var bokstavligt menat. ”Ta chansen att göra det du aldrig annars hinner”, förklarade han.
Jag har funderat på det där. När vardagen är över oss igen vill jag inte tänka på den här julen som ett virrvarr av stress och hets. Jag vill minnas stunderna när jag gick upp och satte mig intill sonen vid granen och han entusiastiskt visade vad han byggt under morgonen. Hur resten av familjen anslöt efter hand och 4-åringen kom tassandes och kröp upp i mitt knä, yrvaken och sovvarm.
De stunderna gör julen. Det är skönt att summera. För mig är det viktigt att känslan av jul finns i varje liten fiber av kroppen och jag inser för varje år att det är detaljerna som gör det. Att koka skinkan i många timmar. Att värma rödkålen på spisen, den som mormor lagade i mitt kök ett par dagar före jul.
Det doftar just jul, mormor, barndom och allt det där. Jag älskar det.
I år insåg jag också hur viktig julottan i Stora kyrkan i Motala är. Det är något visst med att mötas i morgonmörkret och hälsa på sömndruckna bekanta. Det finns inga förpliktelser. Håret på skaft, långa gäspningar i bänkraderna. Men också ett fint lugn. Man nickar åt varandra och sufflerar ”god jul” när ett känt ansikte dyker upp i församlingen.
Och när kören avslutar allt det fina med ”O helga natt” så att det fullkomligt dånar, ja då känns julen precis som den ska.
Nu skriver vi 2017. Välkomna till årets första nummer av Bostad. I dag gör byggnadsantikvarie Marie Hagsten ett nedslag i Ljungsbro i sin serie K-märkt.
Marie kommer dessutom att dela med sig av sin erfarenhet i en expertpanel med start i vår. Funderar du på något kring byggnadsvård? Skicka då in din fråga till mig så vidarebefordrar jag till Marie. Det och mycket annat har vi framför oss. Det är skönt att vara igång igen!
Som vanligt tar jag gärna emot tips på bostäder som vi kan besöka och skriva om. Vi hörs!