Det hör förstås till saken att Ingrid Lindén, lägenhetens ägarinna, har varit inredningsarkitekt till yrket. Hon har blick för smarta lösningar.
– Tror man att man ska få in en soffa här så förstör man lägenheten, säger hon och visar in i det luftiga rummet som bäst beskrivs som ett fint allrum.
Längs ena kortsidan har Ingrid köket som går i ek. Framför köksbänken står ett stort, brett bord. Närmare 1,5 meter långt och med möjlighet att utöka ännu mer vid behov. Här går fint att äta så klart, men också att måla och skapa.
Ingrid är nämligen inte bara arkitekt utan även konstnär och på långväggen mitt emot sitter sex av hennes alster. Tavlorna föreställer hennes dotter, ett uthus från ett gammalt kärt torp, några vaser och andra vackra motiv. För det mesta tecknar Ingrid bilden på ett papper med krita innan hon låter den växa fram på duken.
– Egentligen målar jag lite annorlunda nu, säger hon. För tillfället är det stadsbilder som gäller. Jag kan fota av något spännande som jag ser på tv och sedan försöka återge det på mitt eget sätt.
Inspirationen då?
– Ja, den finns bara helt enkelt. Jag tänker nästan alltid i bilder.
Men det är med inredning som Ingrid har arbetat i nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Hon drev sin egen firma när hon bodde i Stockholm och vände sig i första hand till privatpersoner i radhus eller mindre lägenheter.
– Oj, vad jag hade att göra! minns hon. Jag gjorde kök, förvaring, badrum, hängde tavlor och sydde gardiner. Det gällde alltid att hitta bra lösningar fort för jag hade sällan mycket tid på mig. När en kund ringde så sa jag att ”jag kommer tidigt om du bjuder på kaffe och knäckemacka”. Och medan de kokade kaffet så hade jag ett par minuter på mig att göra mig ett intryck för att så småningom, när jag lyssnat på kunden, komma med ett förslag.
I dag har Ingrid fyllt 72 och det har gått några år sedan hon lämnade huvudstaden. Fortfarande tar hon dock uppdrag då och då om hon blir ombedd. Och några råd delar hon förstås gärna med sig av.
Förvaring till exempel, det är något av det viktigaste att tänka på oavsett om man bor litet eller stort. Ingrid har utnyttjat ena kortsidan i allrummet till skåp. Inte garderober från golv till tak – som gemene man skulle välja – utan köksskåp från Ikea. På så sätt har hon fått underskåp, överskåp, en lång bänkskiva, plats ovanpå överskåpen och på köpet mera luft och rymd. Smart!
– Jag älskar korgar, säger hon och pekar uppåt skåpen.
Där står dom i en lång, vacker rad. Och i sann och klok inredningsarkitekt-anda är de förstås inte bara snygga utan funkar lika bra som förvaring.
När det gäller belysning så tänk hellre att det ska vara för mycket än för lite, fortsätter Ingrid.
– Blanda gärna olika sorters ljus; glödljus, led och halogen. Blir det bara led så kan det lätt kännas som ett skyltfönster.
Textilier då?
– Jo, fundera på om gardinerna ska släppa in ljus eller stänga ute ljus. Välj tyget därefter. Och mattor är viktiga för att skapa hemtrevnad och värme.
På tal om mattor så har Ingrid en vacker handknuten framför balkongdörren. Den går i röda toner med klassiskt persiskt mönster.
– Jag hittade den i ett soprum när vi bodde i Stockholm. Någon skulle kasta den, men jag bar hem den och ägnade en hel lördag åt att göra rent. Den var så grå att det inte gick att se vad den föreställde, men när jag använt borstar och varenda rengöringsmedel jag kunde hitta hemma så blev den som ny.
Kaffet är färdigt och tevattnet varmt. Vi slår oss ned vid köksbordet och Ingrid bjuder på havrekakor. Två vackra amaryllis i fönstret vittnar om att julen nyligen passerat. Ingrid har inte gömt jord och rötter i krukor utan slagit in dem i ett par färdiglästa nummer av Corren. Fyndigt och väldigt fint.
Vi pratar golv och klinker en stund och Ingrid reser sig och letar i ett skåp. Sedan lägger hon ut vackra kakelplattor över bordet. Där finns en fantastisk handmålad platta från en basar i Damaskus. En mindre fyrkantig variant med bladguld från Venedig. En silverskimrande, en glänsande djupblå och en med blommor mot turkos botten från Istanbul.
– Det har blivit en del kånkande i handbagaget genom åren, konstaterar hon.
En inredningsarkitekt måste alltid vara redo förstås. Alltid ta till vara på idéer som kan vara bra att ha.
Vi tackar för oss och går ut i hallen. Där yppar sig ännu en smart lösning. På två långa hyllor innanför dörren har Ingrid ett mindre bibliotek. Just på den yta där de flesta av oss andra skulle ha hängt en hatthylla och ställt en tråkig garderob. Men gästernas ytterkläder får ju alldeles uppenbart plats utan problem ändå.
Det gäller som sagt att se möjligheterna.
Ingrid bara skrattar.
– Det kommer med jobbet, säger hon och vinkar.