Den här gången hittade jag direkt hem till deras hus. Förra gången, när Pia Oredsson-Tember skulle fylla 50 år och avporträtteras till Correns familjesida, var det värre. GPS:en visade att bilen anlänt till rätt plats. Det stämmer inte, tänkte jag då, inne i det här huset kan väl ingen bo?
En insida behöver verkligen inte avspegla en medfaren utsida, det är lärdomen man får efter första steget in genom ytterdörren i det hus som i dag är själva boningshuset.
Fastigheten består av tre hus med från början 16 små lägenheter och 16 små kök. Här var det förr äldreboende och senare utslussningshem för människor med missbruksproblem. Husen stod tomma en tid innan de blev hem åt Pia, Odd och deras fyra barn.
Hade fem hus samtidigt
Det har gått fem år sedan familjen kom hit, först bodde man i några av de små lägenheterna och hade trinettkök i en hall.
Innan dess var rörligheten stor hos familjen Oredsson Tember.
– Jag har flyttat 37 gånger, säger Pia helt plötsligt.
Pia och Odd kom till Åtvidaberg från Stockholm 1990. Snart upptäckte de att huspriserna låg långt under vad de var vana vid. Första husköpet blev en skola i Falerum, senare en skola i Rumma, en gård med hönshus och stall, en före detta lanthandel, ett hus i Åtvidaberg.
En av våningarna i den 880 kvadratmeter stora skolan i Falerum inreddes och där bodde familjen en tid innan de flyttade till Rumma. Odd, som var idrottslärare, hade också jobbat i byggbranschen så han var inte främmande för stora tag med renoveringar, vilket behövdes i alla husen.
Bodde ni i alla husen?
– Nästan alla. Men efter hand hyrde vi ut dem fast det var inte helt enkelt att få folk att flytta långt ut på landet.
Sammanlagt hade de fem hus. Samtidigt. Alla såldes så småningom.
– Allt utom detta, säger Pia. Det handlade väl om överlevnadsinstinkt!
– Oj, projekt, utbrister fotografen Johnny direkt han kommit innanför dörrarna till det hus som inte längre har den minsta likhet med det forna institutionsboendet.
"De flesta idéerna är bra men jag köper inte allt"
Odd, som inte längre arbetar som idrottslärare utan numera har eget byggföretag är här sin egen projektledare. En mycket noggrann sådan, säger Pia.
– Han är också påhittig och har inställningen att allt går att lösa. Han berättar hur han tänkt och jag tycker till. De flesta idéerna är bra men jag köper inte allt.
Pia avslöjar att Odd in i det sista jobbat för att få allt klart till just denna dag. Han har lagt sista handen vid de vita bänkskivorna i köket och slipat kalkstensplattorna i hallen. Och visst var han lite dammig om handen när han hälsade välkommen?
Det är lätt att inse att det ligger många timmars arbete bakom att göra huset beboeligt.
Själva renoveringen startade med det viktiga grundarbetet: Värme, ventilation och isolering. Huset har en vedpanna som värmekälla och golvvärme i samtliga rum. Inte ett element så långt ögat kan nå.
Den stora hallen med kalkstensgolv, för övrigt sten från Egypten och ett av världens äldsta kalkstensbrott, leder till tvättstuga, badrum och några av barnens rum. En trappa upp finns ytterligare sovrum, arbetsrum samt det stora allrummet och köket, där Odd byggt allt själv. (Blev vi förvånade?)
Han har tillverkat alla skåpen av ek och en köksö på hjul. Den kan rullas bort och ge plats för större sällskap och då användas som buffébord.
Bygger scener åt Teater Traska
I huskroppen mittemot där familjen nu bott in sig har Pia sitt teaterförråd. Som konstnärlig ledare för Teater Traska har hon lyckats fylla rum på rum med kläder, skor, hattar och all möjlig annan rekvisita.
– Jag vet exakt vad som finns i varje rum, säger Pia när hon ser våra förvånade miner.
Det mindre mittenhuset, som förbinder de två större, har fått bli verkstad. Där inne hinner Odd också bygga scener åt Teater Traska. Vad sägs till exempel om en himlaväg och ett tio meter brett och fem meter högt hus?
Nya projekt är förstås på gång.
– Jag fullföljer och fixar detaljer, svarar Odd men visar sedan en skiss på ett större projekt, hur husen kan komma att se ut utvändigt.
Plåttak, reveterade fasader med inslag av trä, dubbeldörr in till boningshuset, terrass…
Det finns skisser och det finns drömmar. Också en dröm om en teater på hemmaplan.