Syster Elisabeth är den som spelar orgel av nunnorna på klostret vid gudstjänsterna och det är helt enkelt för att det är hon som kan spela orgel.
Mariadöttrarna på klostret vid Ombergs fot utanför Vadstena är katoliker och tillhör den gren av katolicismen som kallas för benediktiner. Askonsdagen inledde årets fasteperiod och därmed startade också påsken för nunnorna.
– Perioden handlar bland annat om en inövning av goda vanor. Under fasteperioden äter vi lite enklare också, man avstår från att röka om man gör det också exempelvis, säger moder Katarina.
Vad betyder påsken för er?
– Påsken är allt för oss. Alla högtider hör ihop men påsken är den centrala högtiden under året. När Jesus återuppstod så föddes den kristna tron, säger syster Elisabeth, nunna vid klostret.
För nunnorna präglas påskfirandet av relationen med Gud och Jesus död och återuppståndelse och vad det symboliserar. Nunnorna menar att återuppståndelsen symboliserar ett maktskifte mellan människan och döden. Innan påsken hade döden den yttersta makten men det förändrades efter Jesus varit och vänt i dödsriket och tagit på sig människans synder.
– Vi tror att människan är god och kärleksfull men någonstans under vägen gick det snett och döden fick den yttersta makten. Det finns ett löfte från tidernas morgon om att världen ska återupprättas och att döden inte ska ha den yttersta makten och det är vad som sker i och med Jesus återuppståndelse, säger moder Katarina.
– Vi tror inte att döden har sista ordet utan vi tror att det kommer något mer efteråt. Döden kan inte utsläcka den mänskliga gnistan och därför firar vi påsk, fyller syster Elisabeth i.
Det är under påskveckan som firandet intensifieras för nunnorna. Under långfredagen klockan 15, tidpunkten som Jesus dog, har man en lång gudstjänst. Men årets längsta gudstjänst, påsknattsmässan, kommer ett drygt dygn senare.
– Då tänder vi en eld som ett tecken på att det nya livet kommer och på den elden tänder vi ett ljus som är en meter högt och dekorerat. Vi går med ljuset mot kyrkan och ropar "kristi ljus" tre gånger innan vi går in. Därefter läser vi oss igenom hela världshistorien i bibeln. När gudstjänsten är slut tänder vi orgeln, ringer i klockorna och sjunger lovsången Ära vare gud i höjden. På söndag äter vi mat tillsammans, säger priorinnan.
Vad äter ni då?
– Lax och ägg, i stort sätt vanlig mat, det är ingen skillnad. Även godis.
Coronapandemin har påverkat alla högtider. Människor kan inte samlas i stora grupper och den har även slagit till mot Mariadöttrarnas påskfirande. Under ett normalt påskfirande brukar klostret ha en hel del gäster som kommer och vill delta i firandet och gudstjänsterna. Men detta år går det inte.
– Det har påverkat oss mycket, vi brukar ha mycket folk som kommer hit. Många människor tycker om den här typen av intensiva firanden. Vi har inte haft några boende gäster det här året alls, säger Katarina.
Dock är klostret inte helt stängt för besökare men man följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om åtta personer.
– Vill man gå på gudstjänsterna kan man anmäla sig men det är max åtta personer som får komma, säger moder Katarina.
Hur känns det här för er?
– Det är klart att det känns. Vi har mycket kontakt med folk i landet som säger att de saknar gudstjänsterna och det sociala som det också innebär, berättar priorinnan Katarina.
Syster Elisabeth har varit nunna i 21 år och priorinnan Katarina har varit nunna i över 40 år.