Mickaela Henriksson kliver ur sin bil som står parkerad intill skogen. Hon är sprudlande och framåt. Det är hennes blandrashane Rocky också. Han hälsar ivrigt och söker av området vid skogsbrynet när han släpps ut ur bilen.
– Man brukar ju säga att hundar är som barn som aldrig växer upp, skrattar Mickaela och nickar menande mot sin fyrbenta vän.
Med sig har hon även tre andra hundar. Rocky och blandrastiken Cindy är hennes egna, medan Golden retriever-tiken Sally och Welsh corgi cardigan-hanen Ralf har plats på det ur och skur-dagis som Mickaela driver.
– Ur och skur-dagis är nog mer vanligt i Stockholm, men jag bestämde mig för att börja med det i Borensberg i september 2019, berättar hon.
Innan dess erbjöd hon rastning av hundar i Borensberg, enskilt eller i grupp om de bodde nära varandra.
– Då åkte jag hem till folk, rastade hunden eller hundarna och åkte därefter vidare till nästa. Sedan ville jag samla ihop alla hundarna och byta rastningar i samhället mot längre, gemensamma promenader i skogen.
Idag hämtar hon hundarna mellan 09:30 och 10:00 varje vardag och är sedan ute med dem i skogen några timmar, innan hon lämnar de i sina hem igen efter lunch.
Vad ställer ett dagis för krav på hundarna?
– Hundarna behöver vara mentalt stabila. Det tittar jag mest på. Sedan behöver de överlag ha någon talang för att umgås med andra hundar. De bör också vara färdigväxta och inte ha något stort hälsoproblem.
Vad finns det för negativa aspekter med ett ur och skur-dagis?
– Skaderisken är betydligt större många gånger, när hundarna rastas i skog och mark och stundtals är lösa, jämfört med ett vanligt dagis i stan där de kanske enbart går i koppel på en asfalterad väg. Det är visserligen inte lika kul, men skaderisken blir mindre.
På ur och skur-dagiset har Mickaela plats för åtta hundar, exklusive sina egna två.
– Vanligast är fyra dagishundar, mina två och en pensionatshund, berättar hon.
Men ur och skur-dagiset är inte den enda tjänsten som hon erbjuder. Tillsammans med städning är det företagets huvudsakliga inkomstkälla, men hon har även barnpassning, trädgårdsskötsel och ytterligare några tjänster. Mickaela var bara 24 år när hon tog beslutet att starta sitt företaget.
– Innan dess hade jag bara haft olika säsongsanställningar. Att starta eget skulle ge mig en chans. Jag visste att det skulle passa mig bättre.
Hon beskriver beslutet som en chansning, men sedan företagets start har det varit hennes huvudsakliga sysselsättning och idag innebär det ett heltidsjobb.
Men trots att Mickaela idag jobbar med hundar har de inte alltid varit en självklar del av hennes liv. Under uppväxten var hon hundrädd.
– Jag minns inte exakt när jag blev hundrädd, men det tog många år för mig att komma över det.
Med tiden växte rädslan bort och när hon var 16 år beslutade hon sig för att köpa sin första hund.
– Där och då var jag inte speciellt intresserad av hundar i stort, utan bara av min egen. Jag ville ha en kompis i alla väder att ta med ut i skogen, berättar hon och ler vid minnet.
Snart började intresset växa fram.
– Jag är väldigt intresserad av djur i allmänhet, framför allt av hur de agerar när de är med flera djur i samma art. Det är hundar som folk behöver mest hjälp med och det är en jättebra kombination med att jag trivs med att vara ute i naturen.