När vi besöker bilbyggaren i hans garage i Folkets park i Borensberg är hans pappa Peter Ån också där.
– Det här är konst förstår du. Vi är inga personer som åker runt på bilträffar och hoppar sönder bilarna utan det här är verkligen konst det här är något annat, säger Peter med eftertryck samtidigt som sonen tittar ner i backen lite snabbt och ler lite.
Strax därefter lämnar Peter garaget och åker iväg. Då berättar Qvintus hur intresset väcktes av hans pappa.
– Det började med farsan och att han byggde om modellbilar vilket jag också gjorde, säger han.
Det är skapandet som är det roliga inte slutmålet, precis som för många andra konstnärer.
– Man ser ju en bild direkt framför sig hur man vill ha det och det är ju stuket som är det viktiga. Det ska se fränt ut. Men det är svårt att förklara vad som är roligt, det är just att skapa och forma. Jag tänker mig att det är som att måla en tavla och jag måste säga att det är tråkigt när man är klar faktiskt, säger han.
Skolan var aldrig riktigt intressant för Qvintus. Så fort han fick en bit papper vände han på bladet och började rita bilar istället och ämnena som han hade bra betyg i var slöjd och bild.
– Det enda jag gjorde i skolan var att rita. Jag har dyslexi så det var svårt med engelska och matte. Det är bättre att få jobba med händerna och göra saker, säger han.
Hur tror du att din dyslexi har påverkat dig?
– Jag tror att det har påverkat positivt till det här. Man känner att det här kan man och det blir hyfsat bra också.
En av sakerna som han gör när han modifierar sina bilar är att taksänka dem. En taksänkning innebär generellt att man sågar bort en del av A-stolpen, den del av bilen som går från motorhuven upp till biltaket och som vindrutan är fäst i. Man sågar även ur B-stolpen, den del av bilen som är mellan fram- och bakdörrarna. För att därefter svetsa ihop taket med stolparna igen.
– På Volvo PV:n som jag håller på med har jag sågat bort en del av A-stolpen och tagit bort B-stolpen helt. Då får man en lite rundare form, säger Qvintus.
Förutom den illgröna PV:n, som han döpt till Hulken, står det i garaget en Chevrolet 49:a och det senaste inköpet en Chrysler årsmodell 60, som påminner lite om en Batmanbil med sina fenor och den svarta lacken.
– Chevan byggde farsan först som en modellbil när jag var liten och han hade taksänkt den men behållit takskärmarna i originalutförande. Jag tyckte den såg så go ut och kände den där vill man ju åka runt i. Då har man ju haft det som en dröm att bygga en bil som såg ut som modellen, säger han.
Även om han kan meka med sina bilar och laga bromsar och sådant är det inget som direkt intresserar honom utan det är just plåten och lacken han brinner för.
– Det är ju inte så kul att meka men det måste ju göras. Det som är det roliga är ju att forma bilen och sedan lägga på lacken för då ser man ju verkligen hur det blir.
Till vardags arbetar Qvintus som stuveriarbetare i hamnen i Norrköping tillsammans med sin pappa och lillebror. Men om han fick välja skulle han helst arbeta heltid med bilarna.
– Egentligen vill man ju bara bygga bilar på heltid men då till sig själv – man skulle vinna Eurojackpot.
Jag har ju massor med bilar i skallen som jag vill göra, säger han och småskrattar.
Hur många bilar äger du och hur många har du ägt?
– I dag har jag sex stycken och totalt har jag ägt 27, säger han.