Tidigare i år har vi berättat om socialdemokratiske Söderköpingspolitikern Lottie Fallman som hoppade av efter en storm av hat och hot. Hon polisanmälde också flera av hoten. Några har lagts ned. Polisen ser allvarligt på just de hoten och hot mot politiker i allmänhet. I Almedalen hölls ett seminarium om hot mot bland annat politiker och hur dessa påverkar demokratin. En av de medverkande från polismyndigheten var Anders Hall.
– Som medborgare och representant från polismyndigheten tycker jag att varje gång ett ett hot inträffar, varje gång någon försöker strypa det fria ordet, är ett allvarligt hot mot demokratin, säger Anders Hall.
Ett problem är att många av hoten mot politiker tycks läggas ned. Bevislägena verkar vara svåra. Många politiker upplever också att det finns en liten förståelse från polismyndigheten. Anders Hall är snabb att erkänna att myndigheten har varit långsam rent historiskt. Men han anser å andra sidan att det numera finns en mycket bättre beredskap.
– Vi var inte så bra med inför utvecklingen digitalt. Det gjorde att vi hamnade efter. Men 2014 startade vi ett arbete för att bli bättre. Och inför det här valet skulle jag säga att vi har en betydligt bättre beredskap, säger han.
Anders Hall menar att hela ambitionen med polisens stora omorganisation var att bli bättre på att lagföra fler. Och då handlar det också om att sätta fast de som hotar förtroendevalda och de som jobbar med det fria ordet.
– Samtidigt måste vi erkänna att det finns en del hinder. Det finns ibland stora svårigheter att bevisa vad som är hot. Många vet hur man håller sig innanför lagens råmärken. Sen kan hoten komma ifrån servrar som har sin hemadress i utlandet. Exempelvis USA. Och då blir det helt omöjligt. USA har helt andra lagar vad gäller yttrandefrihet, säger han.
En tes som förts fram är att en del enskilda polismän lägger ned anmälningarna om hot eftersom straffen för brotten är så låga. Kanske dagsböter. Anders Hall tror att det kan finnas sådana fall.
– Ibland görs det prioriteringar. Och med bristande resurser väljer man att fokusera på brott som ligger högre upp på straffskalan. Så kan det definitivt vara. Jag vet ändå att vi som myndighet tycker att det här är allvarliga brott. Kanske skulle det behövas skärpning av lagstiftningen för att betona att samhället ser ännu mer allvarligt på de här brotten, säger han.