För ett drygt decennium sedan lade staten om sin strategi kring försvarsforskning. Tanken var då att handla in mer färdig materiel i stället för att utveckla den själv. Det är Dennis Gyllensporre, chef för ledningsstaben på Försvarsmakten kritisk till:
– Om vi ska behålla vår operationsförmåga så kräver det forskning. Men vi har skurit ner forskningsbudgeten inom Försvarsmakten, från 1,5 miljarder till 600 miljoner kronor. De framgångar vi skördar i dag, bygger på forskning som vi bedrev för tio–femton år sedan. Och på samma sätt riskerar vi att få effekter av minskningen i framtiden, säger Gyllensporre till tidnigen efter ett seminarium om ämnet i Almedalen.
Han vänder sig dock inte direkt emot idén att köpa in färdigutvecklad materiel.
– Nej, det kan absolut vara mest ekonomiskt i en del fall. Men vi har en utveckling där Ryssland ökar sin kvalitativa kapacitet. Vi bedriver fortfarande forskning men vi behöver säkerställa den för framtiden. Det handlar om såväl teknikforskning och utveckling som ledarskap och personalforskning. Allt detta hänger ihop. Vi behöver exempelvis demonstratorer, plattformar där vi tillsammans med privata aktörer kan testa, göra fel och göra om, säger Dennis Gyllensporre.
De senaste tio åren har kommersiella företag satsat allt mer på forskning och utveckling av försvarsprodukter och tjänster.
– Försvarskoncernen Saab ökade sin forskning och utveckling inom både teknik och omvärldsbevakning från cirka fem procent av sin omsättning till 25 procent, förklarade Pontus de Laval, teknikchef på Saab, vid seminariet.
Överdirektören för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Anna-Lena Österberg, höll ett anförande om betydelsen av forskningsanslag.
– Man kan inte använda forskning som ett sätt att reglera budgeten. Forskning kräver långsiktighet. Vi behöver stärka den operativa förmågan militärt men också inom civil beredskap. Vi har nya krav i dag med exempelvis cyberattacker. Inom FOI arbetar 1 000 personer i Sverige, varav 300 är disputerade forskare.
Hon beskrev också att forskningen kan ge tillämpningar i det civila samhället, exempel kartering av byggnader som rökdykare inom räddningstjänsten kan använda.
Vi kontaktade försvarsminister Peter Hultqvist. Han hänvisar till regeringens pågående utredning som ska ta reda på hur forskning och utveckling kan bidra till försvarets operativa förmåga, samt hur den ska finansieras. Den blir klar i december 2016. Så här kommenterar Peter Hultqvist (S) synpunkterna:
– Vi har sett att det behövs en översyn av det här området med mer forskning. Vi har också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med mer militär aktivitet och underrättelseverksamhet i vårt närområde. Forskning är helt avgörande för kvalitet och produktutveckling.
Hur ser du på att allt mer försvarsforskning sker hos näringslivet?
– Det är en av de saker som vi tittar på utredningen, hur balansen ska se ut mellan de här olika delarna.
Att köpa färdig materiel i stället för att utveckla egen, hur ser du på det?
– Riksdagen har fastslagit två nationella väsentliga säkerhetsintressen. Det är väldigt stora, komplexa system. De ska utvecklas i Sverige utifrån anpassning i svensk, nordisk miljö. Där har vi gjort åtaganden som höjer det hela över resonemanget att vi bara köper materiel från hyllan. Jag tror att man kan ha en kombination, svarar Peter Hultqvist.