Mitt allra första journalistjobb var som webbredaktör. Jag kopierade och exporterade ut tidningsartiklar så att de skulle gå att läsa på nätet. Jag minns att jag tänkte redan från början att det vore ju coolt om folk kunde tillföra information, ställa frågor, diskutera och utveckla texterna, direkt på nyhetssajten. Det går ju liksom inte att göra i en tidning, i alla fall inte i realtid.
Några år senare infördes kommentarsfälten och de har varit standard på de flesta nyhetssajter i många år nu. Tanken bakom dem är att vara ett forum för dialog, diskussion och bredd, en tanke som jag fortfarande tycker är vacker. Och tanken må vara vacker, men tyvärr har nyhetssajternas kommentarsfält ofta varit allt annat än vackra.
I allra högsta grad har vi på medieföretagen oss själva att skylla, eftersom vi sällan orkat vara närvarande och lägga tillräckligt mycket tid på kommentarsfälten för att skapa sakliga diskussioner. Dialog och samtal kräver ju att alla inblandade parter anstränger sig att lyssna, förstå och argumentera sakligt.
Samtidigt med denna utveckling har sociala mediekanaler som Facebook blivit en självklar del av livet för många av våra användare. Lika självklart som det är att lägga ut bilder från det egna vardagslivet, lika naturligt är det för många att kommentera nyhetsartiklar. Den där tanken om dialog, diskussion och bredd, den lever kvar. Men den tog sig en något annan väg än vad vi hade förväntat oss.
Som mediehus och nyhetsförmedlare är det viktigt att vara där våra användare och läsare är, och samtidigt ta ansvar för våra onlineplattformar. Därför stänger vi nu ner våra kommentarsfält helt. Man skulle kunna tänka sig att det är ett nederlag. På sätt och vis är det så, våra sajter blev ju inte det där forumet för bred och demokratisk dialog som vi ville. Men själva samtalet fortsätter, på Facebook. Vi kommer också att då och då återpublicera kommentarer från vår Facebook-sida på insändarsidan i tidningen. Så följ oss där och gör din röst hörd!