Sverige har nyligen firat hundra år av kvinnlig rösträtt. 1921 fick kvinnor i allmänhet för första gången rösta i val i Sverige. Ändå är det inte rättvisande att kalla det allmän rösträtt. Personer som satt i fängelse, fick ekonomiskt stöd motsvarande dagens försörjningsstöd eller inte hade fullgjort värnplikten hade fortfarande inte rösträtt vid den tidpunkten.
Det hade inte heller personer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Det tog skrämmande lång tid innan denna grupp i samhället inkluderades i val, ytterligare 68 år fram till 1989. Det är viktigt att ha med sig när uttryck som allmän och lika rösträtt används.
Personer över 18 år med intellektuell funktionsnedsättning har alltså rösträtt, men dessvärre är det relativt sett färre personer i denna grupp som faktiskt använder den. Exakt hur stor andel som röstar är svårt att säga, men Statistiska Centralbyråns undersökning från 2015 visade på en mätbar skillnad.
Det finns olika anledningar till att människor inte röstar. När det gäller personer med IF handlar det bland annat om att den information som de politiska partierna presenterar i valrörelsen är alldeles för krångligt formulerad. Det är ofta ett byråkratiskt och krångligt språk som används. Det kan vara logiskt på ett sätt, men det är samtidigt exkluderande. Det behöver finnas andra alternativ också. En annan anledning till att få röstar är att det är relativt krångligt.
Ändå finns det hopp i valmörkret. Studieförbundet Vuxenskolan har under 2022 genomfört ett större antal studiecirklar runt om i landet under namnet ”Mitt val”, anpassade för personer med behov av lättläst information. Deltagarna har fått lära sig mer om valet och om politik. De har dessutom själva fått ställa frågor till lokala politiker där frågeställarna bor. Interaktionen är mycket värdefull och stärker demokratin.
Även andra organisationer arbetar på liknande sätt med att skapa ökad delaktighet. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning (FUB) har under sommaren anordnat läger med val och demokrati i fokus. Även här lyfts behovet av lättläst information fram.
Många partier på riksplanet gör trevande försök att leverera information på lätt svenska, men det finns mycket kvar att göra. Ännu större behov finns det på lokal nivå, för även där har givetvis personer med IF rösträtt, som alla andra.
Det är i dag 18 dagar kvar till valdagen. Vilka lokala partier antar utmaningen att presentera sitt innehåll på lätt svenska?