Verkligheten polariserar

Internet. Inte så farligt som många tror.

Internet. Inte så farligt som många tror.

Foto: Åserud, Lise

Ledare2017-09-26 06:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Sociala medier har blivit en del av många människors vardag. Svenskarna surfar i snitt 24 timmar varje vecka. I åldersspannet är internetanvändandet ännu mer frekvent. Personer i åldrarna 16 till 24 använder internet 40 timmar i veckan. Användningen av sociala medier har nästintill fördubblats mellan 2010 och 2016, enligt en undersökning från Internetstiftelsen i Sverige.

Teknisk utveckling har alltid inneburit förändringar i människors mediekonsumtion. Strömmad video gör tv:n mindre viktig. Likaså gör Spotify och liknande tjänster att många skivbutiker tvingats stänga ner. Ny teknik har också ofta uppfattats som farlig. På 1980-talet varnade Socialdemokraternas kvinnoförbund för parabolantennens förmodat negativa konsekvenser. Videospelens genombrott bland barn och ungdomar orsakade stor debatt på 1970- och 80-talen.

I dag kretsar mycket kring sociala medier som Facebook och Twitter, och farhågorna hur dessa kanaler påverkar det offentliga samtalet.

Sociala medier har förändrat mycket. Dels kan alla uttrycka sig. Den som inte var politiker eller journalist var förr hänvisad till tidningarnas insändarsidor. I dag kan alla starta ett Twitterkonto där man kan framföra sina åsikter. På så vis blir den politiska debatten mer demokratisk, men många varnar också för den råa ton som används mot meningsmotståndare.

Störst oro verkar dock de så kallade ”filterbubblorna” orsaka. Med det menas faktumet att människor nästan enbart följer användare med liknande åsikter som en själv, och därför får en vinklad bild av verkligheten. Detta sägs inte sällan ligga bakom den ökade polariseringen i samhället.

Men det behöver nödvändigtvis inte vara sant. Ny forskning från nationalekonomen Matthew Gentzkow, som presenteras i en ny rapport från tankesmedjan SNS, visar att man inte kan skylla politisk polarisering på sociala medier. Enligt Gentzkows forskning är det främst äldre amerikaner som uppvisar ett starkare motstånd mot personer med andra politiska åsikter.

Men internetanvändningen är ju betydligt vanligare bland unga människor. Givetvis kan det vara så att man oftare läser artiklar som bekräftar ens världsbild, men mycket tyder på att tesen om filterbubblor är kraftigt överdriven. Merparten av alla amerikaner får sina nyheter från sajter som CNN. Dessutom har människor ofta fler kontakter på sociala medier än de som tycker likadant.

Att samma slutsatser gäller för svenska nyhetskonsumenter är rimligt. Även i Sverige har det skett en ökad polarisering. Den som ofta använder sociala medier kan ibland få intrycket att det är ett slags åsiktskrig som pågår. Men dessa åsikter baseras trots allt oftast på verkliga fakta. Det är verkligheten som polariserar. Sociala medier gör åsiktskorridorerna tydliga, men de skapar dem inte. (Liberala nyhetsbyrån)