Försäkringsbranschen har länge varnat för ökade skadekostnader till följd av framförallt fler översvämningar. Redan idag diskuteras hur prissättning och riskvärdering kan anpassas för att få kunder att förstå hur allvarliga och konkreta konsekvenserna av klimatförändringarna är och kommer att bli.
Samtidigt uttrycks oro från flera branschföreträdare för det försäkringsvakuum som riskerar att uppstå på lång sikt. Bostäder fortsätter att byggas i områden som över tid bedöms som alltför riskfyllda att försäkra. Särskilt i landets södra kustområden väntas översvämningar bli ett så vanligt problem att skadorna inte längre kommer att uppfylla försäkringsbolagens kriterier om "plötsliga" och "oförutsedda".
Rimligt vore att även den som väljer att bosätta sig i ett område som riskerar att läggas under vatten ges någon typ av garanti för ekonomisk trygghet vid naturkatastrofer. Men hos vem ansvaret ska ligga för de oförsäkrade husen är ännu oklart.
Dels är det en fråga om individuellt ansvar – idag känner få husägare ens till om deras försäkringar täcker skador på grund av naturolyckor relaterade till klimatet, enligt en studie från Mittuniversitetet. Troligtvis kommer det att bli vanligare att försäkringsbolagen ställer hårdare krav på husägare att åtgärda risker kopplade till klimatförändringarna.
Dels är det en fråga om politiskt ansvar. Försäkringsbranschen har länge kritiserat regeringen och kommunerna för att inte ta frågan om klimatförändringarnas konsekvenser på allvar. Ett exempel är att helt nya stadsdelar fortfarande planeras i gamla hamnområden som riskerar att stå under vatten om 100 år. Branschorganisationen Svensk Försäkring har därför föreslagit att regeringen pekar ut ett ansvarigt departement för klimatanpassning och att ett särskilt uppdrag ges åt Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att verka för att egendomsskador förebyggs (GP 31/5).
Att politiken kommer på banan i frågan är helt nödvändigt. Försäkringsbolagen måste göra sitt för att ställa hårdare krav på sina kunder men kan inte ensamma förväntas bära klimatanpassningens börda. Fortsätter bygglov att utdelas till bostäder på riskutsatt mark riskerar tusentals husägare att i framtiden stå utan försäkring.