När du möter någon som pratar knagglig svenska, vilken bild får du av den personen? En fattig, lågutbildad flykting?
Det sätts allt för ofta likhetstecken mellan orden ”migrant” och ”flykting”. Men egentligen hade bara 21 procent av de som kom hit mellan 2010 och 2015 skyddsbehov. Migrationsverket har gjort en satsning som de kallar ”Migtalks” där de plockar fram olika berättelser från nyanlända svenskar för att visa att det finns olika anledningar till att migrera.
Exempelvis får vi möta 34-åriga Agatha från Nigeria. Hon är prinsessa vilket gjorde att hon åtnjöt stor respekt i sitt ursprungsland, men samtidigt levde hon ett isolerat liv då hon på grund av sin medfödda roll inte kunde röra sig fritt ute på gatorna. Agatha kom till Sverige för att gifta sig. Till Migtalks säger hon att ”Svenskar verkar tro att alla migranter är asylsökande. Så är det inte. På SFI trodde min lärare mig inte när jag sa att jag hade en utbildning inom teater och media. Det fick mig att känna mig dålig.”
Amir, 30, från Iran är här för sin doktorandutbildning. Han ställer frågan om det inte är ett resursslöseri från Migrationsverkets sida att han varje år måste göra en ny ansökan när utbildningen är på fem år.
Ett återkommande tema i berättelserna är att de uppskattar Sverige på en rad sätt, men att de möts av fördomar.
Migrationsdebatten är osaklig. Antingen talar man om migration som en tillgång eller som en belastning. Migranter klumpas felaktigt ihop som en grupp. Vi har invandring av fler än humanitära skäl. Exempelvis läggs alldeles för lite fokus på arbetskraftsinvandringen.
I de fall människor kommer hit med eftertraktade kompetenser och dessutom har skyddsbehov har vi slagit två flugor i en smäll. Även flyktingarna sinsemellan har olika bakgrunder. Vahid, 41, från Iran är människorättsadvokat och Suleiman, 33, tidigare bosatt i Syrien, är läkare.
Vi ska inte blunda för de utmaningar migrationen medför, men det blir ensidigt att bara lyfta fram svårigheterna. De flesta migranter kämpar hårt för att lära sig språket snabbt och hitta jobb. Men det går inte över en natt. Suleiman påpekar att integrationsprocessen behöver komma från två håll. Han betonar såväl att det är viktigt hur vi pratar om migranter, samt att nyanlända vågar prata svenska.
Att migrationspolitiken har skötts dåligt är inte en anledning till att odla fördomar om de nyanlända. Man ska aldrig förutsätta saker om en persons bakgrund, kunskaper och ambitioner bara för att personen är ny i Sverige. Så nästa gång du hör någon prata knagglig svenska, istället för att hänga upp dig på hur bristfällig svenskan är, uppskatta att personen anstränger sig. (Liberala nyhetsbyrån)