Ordet inrymning har av tragiska skäl använts frekvent under de senaste veckorna. Den som tidigare inte har kommit i kontakt med ordet lär nu högst sannolikt ha gjort det. Ordet fanns dock med på Språkrådets nyordslista redan 2017, med definitionen ”instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot”.
I skolans värld är inrymning varken nytt eller okänt vid det här laget. Det är tvärtom en del av vardagen för många, eller borde åtminstone vara det. Det kan dessutom finnas många olika skäl till att inrymma elever och personal, allt från att flera vildsvin befinner sig på en skolgård på landsbygden till att en masskjutning pågår på en vuxenutbildning i en större stad.
En sökning på ”inrymning” på MVT:s hemsida ger trots det inte särskilt många träffar, blott tolv artiklar under de sju senaste åren. Det kan kännas futtigt, men de sökresultat som ändå ges är av stor betydelse.
Att inrymningar förbereds på olika sätt är väldigt viktigt. Att de dessutom genomförs kan vara ännu viktigare. Efter skolattacken i Trollhättan 2015 där flera personer dog har konceptet inrymning blivit mer eller mindre en naturlig del av många skolors vardag. Åtminstone på vissa håll.
Tillbaka till sökresultaten igen. I juni 2018 kom ett larm om en maskerad och beväpnad person vid Råssnässkolan. Dörrarna låstes, elever och personal genomförde en inrymning i skolan. Det var ingen tillfällighet, för det fanns en tydlig krisplan och en beredskap för att agera på just det sättet.
”Appar, checklistor, rollspel och låsta dörrar” beskrevs under hösten 2021 som viktiga redskap i förarbetet. Bakgrunden då var att flera skolor hade hanterat larm om pågående dödligt våld under det året. Det var i och för sig inte direkt kopplat till Motala, men visar tydligt att fenomenet inte är nytt.
”Nu ses skolsäkerheten över” konstaterade rubriken rörande Motalas skolor 2022, med Platengymnasiet som först ut i skaran. Kommunens säkerhetssamordnare berättade att man för ett år sedan hade börjat med konceptet ”Skolsäkerhet”. Platen skulle vara ”ett första objekt för att implementera ett liknande arbetssätt i alla andra skolor”.
Efter skolskjutningen i Örebro i början av februari kommunicerade bildningschefen i Motala att ”kommunen arbetar löpande med beredskap och trygghet” och att ”det finns tydliga rutiner vid hot och att säkerheten är högsta prioritet”.
Självklart hoppas vi att det aldrig behöver gå så långt som till inrymningar, men skolor och förskolor måste ändå vara förberedda och redo på det värsta. Det är dagens verklighet.