På en pressträff på onsdagen presenterade justitieminister Gunnar Strömmer regeringen och Sverigedemokraternas stora omläggning av straffrätten. Utredningen som ska tillsättas ska ta två år, och vara en grundlig genomgång. En sådan övergripande reform har inte skett på många decennier, och det är en av Tidöavtalets kanske allra mest centrala punkter.
Syftet med utredningen, enligt justitieministern själv, är att gå ifrån en straffrätt där brottslingen och dennes rättighet ställts i fokus – istället för brottsoffren, eller samhället i stort. Det är en spegling av hur den kriminalpolitiska debatten rört sig de senaste åren, och ja det innebär hårdare tag. Det är en naturlig följd av att de tre största partierna – Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna – är överens om än inte om samtliga detaljer, men om den övergripande inriktningen för kriminalpolitiken.
Tidöpartierna vill se skärpning av straffskalorna, dubbla straff för gängkriminella, slopad mängdrabatt och att mindre hänsyn ska tas till gärningsmannens personliga omständigheter. Bland annat. Det är det utredningen kommer att titta närmare på under de kommande åren.
Att det är en bred översyn har sin poäng, med tanke på skiftet som skett i debatten. Reformer i den riktningen har genomförts, och fler är under utredning, men det finns skäl att göra mer än att bara dutta med enstaka reformer. Särskilt när de idémässiga förutsättningarna för politikområdet förändrats så mycket. Att det gått lång tid utan en grundlig genomsyn av straffrätten är olyckligt, eftersom det är viktigt att det är ett sammanhållet system vars olika delar bör kännas konsekventa med varandra.
En utmaning för regeringens planer är dock bristen på fängelseplatser som råder i Sverige. Det måste lösas, för att straff ska kunna verkställas – och det på ett säkert sätt för både intagna och kriminalvårdens anställda. Hög beläggningsgrad riskerar att öka antalet incidenter. Ändå vill regeringen placera två intagna i samma cell, trots att det kan innebära en säkerhetsrisk (TV4 17/7). Planerat är en utbyggnad med 3000 platser det närmaste decenniet, men beräkningar från Kriminalvården visar att det kan behövas ännu fler. Kanske ytterligare 5000 platser, utöver de planerade. Anledningen att behovet kan öka så snabbt är just straffskärpningar och andra reformer för att sätta fler i fängelse längre.
Det är en ekvation som regeringen kommer behöva lösa, för det blir svårt att sätta fler kriminella bakom lås och bom när det saknas lås och bommar att sätta dem bakom.