När Socialdemokraterna för drygt ett år sedan lanserade förslaget om att sätta ett tak på sparandet på investeringssparkonto dröjde det inte lång tid innan Liberalerna kontrade med en motsatt reform: Att de första insparade pengarna skulle befrias från skatt. Efter omfattande kritik mot Socialdemokraternas förslag blev partiet till sist tvunget att backa från förslaget, men Liberalernas levde kvar och kom i och med regeringsskiftet med i Tidöavtalet.
Enligt statistik från Skatteverket hade 3,1 miljoner personer i Sverige ett ISK-konto år 2020. Det är rekordmånga och visar hur sparande på värdepappersmarknaden till stor del har blivit folkligt genom reformen. Fortfarande är det emellertid mer än hälften av den vuxna delen av befolkningen som inte sparar på börsen. Förmögenhetsskillnaden mellan den som har ett sparande med avkastning motsvarande börsens genomsnitt och den som sparar på ett bankkonto utan ränta blir över tid enorm. Den som sparar tusen kronor i månaden på börsen i 20 år har mer än en halv miljon kronor, medan den som har sitt sparande på banken endast har 240 000.
Det kanske enskilt viktigaste man kan göra för att minska den ekonomiska ojämlikheten över tid är således att göra sparandet på börsen ännu mer folkligt. Det är därför förslaget om att göra de första 300 000 av sparandet skattefritt är så bra. Särskilt som skatten på ISK fastställs efter statslåneräntan, som av uppenbara skäl har stigit under året, blir förslaget ännu mer angeläget. Aldrig tidigare har det varit lika enkelt att spara ihop till en kontantinsats eller till en buffert för den som behöver det.
Men förslaget har också en annan uppenbar fördel. Genom att göra sparande mer lukrativt kan inflationen dämpas när mindre pengar försvinner iväg i kortsiktig konsumtion och mer i långsiktiga investeringar. På sikt finns det till och med skäl att tro att förslaget kommer kunna stärka den ekonomiska tillväxten när mer kapital kommer marknadsnoterade företag till del.
Att fler sparar sina pengar på längre sikt i värdepapper gynnar alla, men främst gynnar det förstås dem som inte tidigare har haft ett sådant sparande. På den fronten finns det förstås mer att göra: Det borde vara en självklarhet att grundläggande kunskap om aktiemarknaden ingick redan i grundskolan med tanke på hur mycket det kan påverka den enskildes ekonomiska ställning. Men att de första 300 000 på ISK-kontot blir skattefria är en välkommen reform i den riktningen som verkligen skulle komma i rättan tid. Särskilt om den skulle finnas med redan i årets höstbudget.